Det finns humor och så finns det humor. Att svenska komiker och ståuppare är en anal mansklubb för inbördes beundran vet vi redan. Förutom några få undantag tycks de flesta ha suttit instängda i en ölbastu de senaste fyrtio åren och därmed missat såväl det feministiska genombrottet som att ”jämställdister” är ett namn för reaktionära snubbar som hatar feminister. När någon vågar sig på att kritisera avsaknaden av kvinnor på scen vinglar de till, överhettade och förvånade. I ölbastun ryms ju bara männen och där är alla rörande överrens om att kvinnor helt enkelt inte är lika roliga – det är en naturlag. ”Manliga komiker går upp på scen som komiker medan kvinnliga komiker går upp som kvinnor” som Raw-Comedysnubben Mårten Andersson sa i en intervju i radion.
I ölbastun är alla rörande överrens om att ”man måste våga skämta om allt”. Det kallas yttrandefrihet och det kallas humor. Det är därför så många av kukkomikernas skämt är rasistiska, homofoba och sexistiska. Särskilt besatta är de av kvinnokönet. Hur det ser ut, luktar och vad de vill göra med det. Som till exempel kukkomikern Aron Flam som brukar uppträda med ett skitroligt skämt där han berättar att han vill ”fistfucka Maria Sveland med kaustiksoda” och deklarerar att han är emot genusvetenskap. Nivån är alltid hög och fantastisk och liknar påfallande ofta en del av de hotbrev en får från anonyma sköna snubbar, MEN det finns faktiskt ett humorprogram som lätt skulle kunna ersätta såväl samtliga ståuppare med penis OCH all världens humorgalor; Public Service egen återkommande höjdpunkt Året med kungafamiljen.
Året med kungafamiljen brukar sändas runt trettondagen och är humor när den är som bäst. Här får vi ta del av det otroligt viktiga arbete som kungafamiljen gör varje år för sitt apanage på 127 miljoner kronor (av dessa går cirka 40 miljoner direkt till kungafamiljen som de får spendera hur de själva vill; kläder, frisörbesök, resor, champagne, bilar, båtar, what ever.)
I en timme får vi se när kungafamiljen skakar hand med Zlatan, inviger en laxodling, besöker en glasfabrik, festar på Nobelmiddagen, tittar på ett luciatåg, kör racerbil och åker stor fin båt. Vi får se när Estelle bakar pepparkakor i ett helt avslappnat upplägg med mamma Victoria och pappa Daniel och där emellan får vi höra journalister ställa initierade och djuplodande frågor om hur det känns att få barnbarn.
Det finns få program jag älskar så mycket som Året med kungafamiljen och det roligaste av allt är att det faktiskt är på fullaste allvar. Att journalister och producenter med utbildning och erfarenhet på riktigt ägnat arbetstid åt att sätta ihop det här programmet – något som fått en del kritiker att höja sina röster och protestera mot att våra skattepengar går till detta årliga kungafjäsk. Och det är ju en viktig invändning som jag kan hålla med om, även om det är mitt personliga favoritprogram.
Men, jag har två förslag på hur vi kan få behålla denna underbara humorshow och ändå slippa finansiera det med gemensamma skattemedel.
Mårten Andersson har ju uttryckt oro för att de kvinnliga komiker han bokat inte drar lika mycket publik som DE RIKTIGA KOMIKERNA (de med kuk). Kungafamiljen å sin sida, är en livs levande anakronism, precis som de manliga kukkomikerna i ölbastun. Därför skulle samtliga familjemedlemmar passa utmärkt som gäster på någon av Mårtens scener. Det skulle lätt bli utsålt OCH deras manus skulle utklassa alla andra som nånsin velat kallat sig komiker. Låt kungafamiljen bli medlemmar i ölbastun och låt Mårten och de andra producera humorprogrammet: ”Året som gick med kungafamiljen.”
Samtidigt passar vi på att skilja staten från monarkin på samma sätt som vi skilt kyrkan från staten och möjliggjort för alla oss som inte är kristna att gå ur svenska kyrkan. Om vi skilde monarkin från staten skulle var och en kunna bestämma själv om man fortfarande vill att ens skattepengar ska gå till detta spektakel eller inte.
Med andra ord: Låt kungafamiljen finansiera sin verksamhet med biljettintäkterna från deras årligen utsålda humorshow (och de som eventuellt vill fortsätta stödja monarkin med sina skattepengar och donationer)så kan vi som är emot monarkin ändå få njuta av den kungliga julshowen en gång om året.
