Tre arbetsdagar tidigare – förra onsdagen – varnade företaget Meyer Burger att Tysklands största solpanelsfabrik kommer att läggas ner och 500 jobb försvinna om inte nya politiska stödåtgärder annonseras inom en månad. Modultillverkningen flyttas i så fall till USA, ditlockad av Joe Bidens gröna industrisatsning Inflation Reduction Act, och endast själva solcellerna fortsätter att tillverkas i Tyskland.

Läget är extremt pressat överallt i Europa.

De båda beskeden följer på flera nedläggningar och konkurser som drabbat den europeiska solcellsindustrin under det gångna halvåret.

– Läget är extremt pressat överallt i Europa, säger Johan Lindahl, generalsekreterare för de europeiska solcellstillverkarnas branschorganisation ESMC.

Huvudorsaken är att Kina under 2023 ökade sin produktion av solpaneler till 541 GW, vilket är 54 procent mer än året innan enligt siffror från Bloomberg, samtidigt som endast omkring 380 GW solpaneler installerades i världen enligt Internationella energibyrån IEA.

”Irrationella priser”

Överutbudet på solceller har nästan halverat priserna på ett års tid och även kinesiska tillverkare, som står för omkring 90 procent av produktionen, har sett kraftigt sjunkande vinster. De ”irrationellt” låga priserna gör att ”de flesta företag knappt överlever”, sa chefen för världens största solcellstillverkare, kinesiska Longi, i slutet av oktober enligt tidningen Caixin Global.

Den europeiska solcellsindustrin var världsledande fram till för omkring femton år sedan, då sektorn var mycket mindre än i dag globalt och priserna avsevärt högre. Men kort därefter gjorde Kinas storsatsning på solcellstillverkning, styrd av en omfattande industripolitik, att den europeiska industrin nära nog utraderades. Samtidigt fick solkraften sitt globala genombrott tack vare den kinesiska uppskalningen och prispressen.

På senare år har tillverkningen i Europa börjat växa igen, men är fortfarande långt efter Kina. På papperet kan Europa tillverka 10 GW solpaneler, att jämföra med Kinas 541 GW, men på grund av prispressen var den europeiska tillverkningen endast 2 GW under 2023, varav omkring hälften förblivit osålt enligt ESMC.

– Vi ser redan nu en våg av konkurser och nedstängningar bland europeiska solcellstillverkare, och fler kommer att följa, om inte akuta stödåtgärder införs inom en eller två månader för att undvika det, säger Johan Lindahl.

Finns inga pengar

På lång sikt hoppas ESMC bland annat att EU ska införa handelshinder mot solceller som riskerar att ha tillverkats med tvångsarbete. Att ett sådant förbud, riktat mot kinesiska tillverkare, redan införts av USA har bidragit till överutbudet av kinesiska solpaneler på den europeiska marknaden. 

EU:s institutioner förhandlar nu om en liknande lag. Men europeiska branschintressen som representerar de som installerar och driver solcellsanläggningar har varnat för att en alltför skarp lagstiftning kan fördyra och försena utbyggnaden av solkraft i Europa.

För att lösa den mer akuta krisen i industrin har branschen sedan i somras uppvaktat EU och medlemsländerna med uppmaningar om krisåtgärder. Ett förslag är offentligt stödda uppköp av den osålda europeiska produktionen. Ett annat är att Europeiska investeringsbanken gör något liknande det stödpaket för Europas vindkraftstillverkare som lanserades i december – även där för att hantera konkurrensen från Kina.

– Men det har vi tyvärr inte fått gehör för ännu. Svaret vi har fått från EU-kommissionen är att den legala grunden är osäker och att det inte finns några pengar för en sådan åtgärd, säger Johan Lindahl.

Frihandelns försvarare

I fjol föreslog EU-kommissionen att unionen ska göra sig självförsörjande till 40 procent på solpaneler och annan särskilt viktig grön teknik till 2030. Men jämfört med Kina och USA har EU svårt att skaka fram de statliga stöd och investeringar som en sådan industrisatsning kräver. Att skydda knappt flygfärdiga industrier från utomeuropeisk konkurrens med hjälp av olika handelshinder är också kontroversiellt. 

Inte minst den svenska regeringen anser att lagförslaget om en europeisk netto noll-industri, där självförsörjningsmålen ingår, inte bör ”utformas på ett sätt som åsidosätter marknadsekonomiska principer” eller ”motverkar frihandel”, enligt regeringens fakta-pm. Sverige säger också nej till nya pengar i den gemensamma EU-budgeten.

Johan Lindahl är kritisk till att EU-länderna på flera sätt bakbinder sig själva.

– Från europeisk sida hänvisar man ofta till att Världshandelsorganisationen WTO inte tillåter att länder gynnar sina egna industrier. Men både Kina och USA struntar ofta i WTO-reglerna. Vi ska alltid vara bäst i klassen kring det där.