Rashid Musa är debattör, aktivist och tidigare ordförande för Sveriges unga muslimer. Han blev inte förvånad över utspelet, utan menar att det följer en lång islamofob tradition från Sverigedemokraterna.
– SD som parti har länge haft en tydlig antimuslimsk hållning. Sen har samtalsklimatet skruvats upp ordentligt. Det säger mycket om den tid vi lever i att man som partiledare för ett av de största partierna idag kan gå ut och säga att man vill riva moskéer.
Var rivandet av moskéer det grövsta i Åkessons tal?
– Ja, det tycker jag absolut. Religionsfriheten är en grundläggande rättighet, och att prata om att riva moskéer och liknande går stick i stäv med de demokratiska värderingar han säger sig stå upp för. Det var en av de grövre saker han sagt på senare tid.
Hur ser du på att han även vill ta bort symboler som halvmånar, kupoler och minareter?
– Diskussionen om att ta bort muslimska symboler från det offentliga rummet har förts i andra europeiska länder. Jag tror Sverigedemokraterna tittar ut i Europa och ser hur diskussionerna går där och försöker föra den politiken här också.
Jimmie Åkesson talar om religiös extremism, men riktar sig endast mot islam och muslimska symboler. Vad betyder det?
– Det är väldigt populistiskt. Det är tankar lånade från Tysklands 30-tal. Den här gången så pratar man om muslimska symboler och inte judiska, men principen och föreställningsvärlden är fortfarande exakt densamma. Man väljer bara att rikta sig mot en annan grupp idag. Och det är tacksamt att prata om muslimer på det här sättet eftersom han vet att han kommer få med sig många i samhället som delar hans syn. Han är väldigt strategisk.
”Muslimer som tickande bomber”
Reaktionerna på utspelet från SD-ledaren har blivit enorma. Samtliga riksdagspartiers ledare har, i varierande grad, kritiserat Åkesson för att gå för långt. Säpo har markerat. Över 34 000 publiceringar hade skrivits i utländska medier om frågan, efter bara två dygn, enligt SvD.
Jimmie Åkesson själv har försökt tona ner retoriken lite och förtydligat att moskéer inte behöver rivas primärt, utan att man ska ”börja med att stänga dem”.
Flera meningsmotståndare, däribland Centerpartiets ledare Muharrem Demirok, har kallat Åkessons uttalanden för ett säkerhetshot mot Sverige. Rashid Musa är tveksam till den argumentationen, liksom de återkommande argumenten om att Åkessons utspel riskerar försvåra den svenska processen att bli medlemmar i Nato.
– Det bygger på att man förstärker idén om att ”säg inte det här Åkesson för då kommer de här våldsamma muslimerna att attackera Sverige”. Det bygger på en idé om att muslimer inte kan kontrollera sig själva, behärska sig själva och att vi är tickande bomber. Om man ska kritisera Åkesson för det han säger så ska man ju åberopa de grundlagsrättigheter som även vi muslimer har. Detsamma gäller Nato-frågan. Hade hans åsikter varit okej om de inte försvårade Nato-processen?
Jimmie Åkesson talar konsekvent om ”islamister”, men vänder sig mot breda muslimska symboler. Varför gör han det?
– Jag tror att han försöker undvika att bli åtalad för hets mot folkgrupp. När han säger islamister så vet ändå de flesta vilka han syftar på. Han menar såklart muslimer, men islamism har blivit kodord för muslimer idag. Man varnar för islamister, men den politik de bedriver kommer inte att påverka islamister. Den stigmatiserar svenska muslimer i allmänhet.
”Som är jämföra Duke och Busch"
Det finns uppskattningsvis 800 000 svenskar idag som är muslimer, eller har sina rötter i muslimska länder. Men bilden av muslimer i Sverige är ofta förenklad, menar Rashid Musa som beskriver svenska muslimer som en väldigt heterogen och brokig grupp.
– Det är allt ifrån de som går till moskén varje dag till de som firar jul och dricker alkohol. Det finns de som röstar på Moderaterna och de som röstar på Vänsterpartiet, de som är entreprenörer och kapitalister och de som är anarkister. Det är väldigt svårt att säga att det skulle finnas någon gemensam värdegrund. Till och med inom våra familjer så tycker vi väldigt olika inom många frågor. Även de som är praktiserande muslimer är det på olika sätt, även inom de teologiska frågorna. Det är viktigt att betona.
Islamism brukar beskrivas som ”islamisk fundamentalism” eller ”politisk islam”. Men även där är bredden enorm, menar Rashid Musa.
– Jag gillar inte den definitionen för att den är så trubbig och omfamnar så många olika rörelser på en och samma gång, trots att de är vitt skilda politiskt, ideologiskt, religiöst och teologiskt, säger han och drar en parallell till kristendomen.
– Låt oss säga att vi hade en och samma definition för Martin Luther King Jr., David Duke (som grundade Ku Klux Klan reds.anm.) och Ebba Bush. Tänk om jag tog en och samma definition för de här tre personerna och vad de står för. Ingen skulle acceptera det. Ingen skulle gå med på de premisserna över huvud taget. Så varför ska vi göra det med muslimska rörelser?
Rashid Musa berättar att den senaste tidens allt mer aggressiva utspel mot islam har gjort att många svenska muslimer inte längre känner sig hemma i Sverige.
– Jag känner många som har flyttat från Sverige, eller pratar om att packa sina väskor och flytta. Många väljer utbildningar som är kompatibla internationellt, för att man vet att då kan man flytta till ett annat land och få jobb. Det är många som går i de tankarna, att man inte känner sig hemma här längre och att Sverige har förändrats väldigt mycket de senaste 20-30 åren. Sen är det ju många som inte kan flytta, som tillhör en arbetarklass, eller en klass utan arbete. I sådana kretsar pratar man väldigt mycket om hur ska man anpassa sig. Hur mycket av vår identitet ska vi skala av? Hur mycket muslim kan man vara i Sverige? Är det 60 procent, eller 40 procent muslim? Kan jag ha på min slöja eller ska jag ta av den för att bli mer anställningsbar? Ska jag raka av skägget? Det är mycket sådant som pågår just nu, säger han.
