– Det beror på vad man menar med kunna försörja sig. Det är inte så att hälften av alla utlandsfödda är beroende av bidrag, säger hon.

Även under valrörelsen försökte regeringen få ut budskapet om att en majoritet utlandsfödda inte kan försörja sig. En slutsats som presenteras i en rapport som Riksdagens utredningstjänst (RUT) gjorde på uppdrag av Moderaterna. Där hänvisar de också till en rapport från stiftelsen Entreprenörskaps­forum, som har kommit fram till att över hälften av alla utlandsfödda inte är självförsörjande – deras inkomst är lägre än 200 000 kronor om året. Men i den andelen räknas också studerande, deltidsarbetande och föräldralediga in. Torbjörn Hållö, LO-ekonom, menar att det sammanhanget måste framgå.

– En slutsats om att en majoritet inte kan försörja sig kan inte stå för sig själv. Det blir missvisande. För att förstå vad det handlar om behöver man ge helhetsbilden, säger han.

Ofrivillig deltid

Även Svenskt Näringsliv har räknat på hur stor andel som är självförsörjande, och kommit fram till att det bland utrikes födda är en majoritet – cirka 60 procent – jämfört med 80 procent av dem födda i Sverige. Då räknar de inte in studenter. Men att en viss andel inte räknas som självförsörjande är inte samma sak som att de är beroende av samhällets stöd. Istället kan det om handla om unga vuxna som fortfarande bor hemma, om personer som arbetar deltid, eller som kanske lever med en partner som har högre inkomst.

– En stor grupp, inte minst bland utlandsfödda, arbetar ofrivillig deltid. Vissa kanske jobbar på arbetsplatser som inte har kollektivavtal. Och andra kanske kombinerar arbete med studier, säger Torbjörn Hållö.

Låg inkomst utan bidrag

Om studenter, föräldralediga och sjukpensionärer inte räknas med skulle antalet utrikes födda som inte är självförsörjande minska från cirka 700 000 till 500 000, enligt RUT-rapporten. Men hur många av dessa som får någon form av ekonomiskt bidrag är oklart.

– Man kan ha låg inkomst men ändå inte få några bidrag från det offentliga. Det kan till exempel vara så att man har låga levnadsomkostnader eller har en parter som har högre inkomst, säger Karin Lundström.

Färre får bidrag

Statistik från SCB visar att både andelen och antalet försörjda på sociala ersättningar och bidrag minskar. Förra året handlade det om drygt 700 000 helårs­personer. Hur många av dem som är utrikes födda visar inte statistiken.

– I antal är det fler inrikes ­födda som har en inkomst ­under tre inkomstbasbelopp, ungefär 1,1 miljoner jämfört med 670 000 utrikesfödda. Är relationen ­samma när det gäller bidragsförsörjda skulle det handla om färre än 300 000. Men då är det omräknat till helårspersoner, säger Karin Lundström.