Statistiken talar sitt tydliga språk. I vissa områden har barn och ungdomar mycket mer karies än de har i andra områden, visar Dagens ETC:s granskning. Sämst är tandhälsan – precis som övrig hälsa – i fattiga områden. I Stockholm har nästan dubbelt så många 19-åringar karies i Rinkeby-Kista jämfört med jämnåriga i mer välbärgade områden som Vaxholm.

– Det är ett komplicerat samspel, bland annat mellan lägre utbildningsnivå, mindre tro på den egna förmågan och svårighet att ta till sig information om hur kost och munhygienvanor påverkar tandhälsan. Man kan säga att ojämlik tandhälsa speglar olika sociala levnadsvillkor, säger Margaret Grindefjord, projektledare för projektet Stop caries Stockholm.

Stop caries Stockholms syfte är att utjämna skillnader i Stockholms län genom tidiga och riktade åtgärder bland barn som bor i socioekonomiskt mer utsatta områden. Redan när barnen är ett år gamla kallas de med sina föräldrar till tandläkartid. Sedan kallas de igen antingen var sjätte månad eller en gång om året. Vissa barn får flourlackade tänder och föräldrarna ges instruktioner om tandborstning.

– Projektet innefattar 3 500 barn, det är ett sätt att hjälpa resurssvaga få att få en bättre tandhälsa, säger Grindefjord.

Stora skillnader runt om i landet

Andreas Cederlund, sakkunnig inom tandvård på Socialstyrelsen, berättar att sammanhanget man bor och lever i har en stor påverkan på barns tandhälsa.

– Utöver det socioekonomiska syns därför en stark koppling till grannskap, kost och munhygienvanor. Det är nästan som om det vore smittsamt.

Cederlund berättar att skillnader mellan barns tandhälsa även syns utanför storstadsområdena. I Jönköping är tandhälsan till exempel bättre än den är i Västernorrland.

– Så det kan bli lite skevt när man tittar på medelvärden. I regel förbättras tandhälsan kontinuerligt och det är många som är jättefriska, men det finns en grupp som har sämre tandhälsa och halkar efter.

De flesta satsningar och initiativ för att jämna ut skillnaderna är lokala eller regionala, som Stop caries Stockholm och FRAMM-programmet (Flour, Råd, Arena, Motivation, Mat) i Västra Götaland. Den typen av initiativ uppskattas både av dem som ingår i programmen och de som jobbar i klinikerna, berättar både Margaret Grindefjord och Lars Gahnberg, som arbetar med FRAMM.

”Saknar kunskapsunderlag”

Satsningar på riksnivå är dock sällsynta. Andreas Cederlund tycker att lokala initiativ är det bästa alternativet i nuläget, eftersom att det är svårt att avgöra vad som fungerar i hela landet.

– Det kanske ser olika ut i olika delar av landet. Just nu har vi inte kunskapsunderlaget att säga vad som bör eller inte bör göras på riksnivå, det behövs forskningsunderlag för att vi inte ska falla ner i tyckande.

Cederlund säger är tandhälsa ett prioriterat område hos många av landstingen, men att möjligheten att påverka är begränsad eftersom det till stor del handlar om att förändra beteenden.

– Hur tandvården fungerar kan kontrolleras, men det är svårare att kontrollera hur folk lever sina liv.

Samtidigt säger han att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv och agera för att skillnaderna minskar.

– Friska tänder borde vara en rättighet för barnen. Dåliga tänder måste man dras med hela livet, men om man kommer ur barnperioden med friska tänder så har man bättre förutsättningar.