Inför årets bärsäsong har omkring 2 200 personer ansökt om arbetstillstånd i Sverige. Minst två saker kommer att vara annorlunda jämfört med tidigare år när de sätter sig i sina bilar och åker mot arbetsdagen i skogen.
Den första förändringen jämfört med tidigare är att de numera tillhör Livsmedelsarbetareförbundet. Det sedan LO-kongressen förra året beslutades att bärplockarna skulle flyttas från Kommunal till Livsmedelsarbetarnas förbund.
Den andra förändringen är att alla de som hittills sökt arbetstillstånd för att plocka bär i de svenska skogarna sökt via säsongsdirektivet. Det beror på ett lagförslag som kom förra året som helt ville exkludera bärplockare från att beviljas vanliga arbetstillstånd i Sverige. Bakgrunden var att många bärplockare hänsynslöst utnyttjats av oseriösa företag och den nya lagen beräknades träda i kraft den 1 juni i år.
Lagen dröjde och har ännu inte trätt i kraft men fick ändå effekten att bärplockarna sökte tillstånd via EU:s säsongsarbetardirektiv, som inte påverkas av lagändringen.
Lägstalönen sänks
Tillsammans innebär de båda förändringarna att lägstalönerna för bärplockare sänks. Från 28 400 kronor som var förra årets försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare från tredje land, till 27 676 kronor, som är den lägsta nivån i Livsmedelsfackets kollektivavtal för bärplockare.
Men Jolan Wennberg, andre ordförande för Livmedelsarbetareförbundet, tycker att det är fel att fokusera på hundralapparna det handlar om.
– Det finns andra saker i vårt kollektivavtal som arbetsgivarna har att följa. Både när det gäller semesterersättning som är högre än lagen stipulerar, samt att vi har en arbetstidsförkortning i våra avtal som inte finns på andra områden. Det går inte att ställa en siffra mot en annan, man måste vara medveten om helheten.
Blir villkoren bättre enligt dig?
– Det tror jag absolut att det finns goda förutsättningar för.
Komplexa bonusar
Lönesänkningen uppmärksammades först av författaren och journalisten Mats Wingborg i Dagens Arena. Han säger till Dagens ETC att det i sig är märkligt att lönerna sänks, men att det i realiteten är andra saker som styr hur mycket bärplockarna får ut. Dels finns det ett komplicerat bonussystem som gör att den som plockar bär till ett värde som överstiger lägstalönen får ett kilopris för varje ytterligare kilo utöver det.
– Det är drömmen för alla, men det är inte alla som kommer upp i det. Sedan är det så att bärplockarna lånar pengar för att komma till Sverige, och det dras på deras lön. Utöver det dras kostnader för kost och logi av. De kostnaderna har ofta saltats och det räcker att de saltas lite grann så får det mycket större genomslag än de kollektivavtalsenliga lönerna, säger Wingborg.
Fram till för några år sedan beviljades de flesta sökta arbetstillstånden för bärplockare av Migrationsverket. Men när ambassaden i Bangkok 2022 flaggade för att det pågick flera rättsprocesser gällande missförhållanden kring de Thailändska bärplockare skärptes kontrollerna, och fler fick nej.
Svårare att neka
Att årets plockare sökt tillstånd via säsongsdirektivet gör enligt Mats Wingborg att Migrationsverket har svårare att säga nej till bärföretagen på grund av hur reglerna är utformade. Samtidigt säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare på Migrationsverket att bärföretagen kommer att granskas noggrant, men att inga förhandsbesked kan lämnas.
– Många tror att vi sätter en svart stämpel i protokollet på vissa bärföretag, och sedan är det kört. Men det är inte så det fungerar, utan vi måste motivera våra beslut i varje enskilt fall. Men vi kan konstatera att det fanns skäl för polisen att spana förra året och för Arbetsmiljöverket att starta sitt tillsynsärende. Det finns fortsatta frågetecken, framför allt kring hur mycket de här arbetstagarna jobbar, men hur vi bedömer information från förra säsongen kommer att visa sig när vi prövar de här ärendena, säger Hanna Geurtsen.
”Väldigt dåliga förhållanden”
Även Jämställdhetsmyndigheten har bärplockarnas villkor under lupp. Förra året startade man en insats där flera myndigheter samarbetar för att motverka att bärplockare utnyttjas.
– En majoritet av de utländska personerna som jobbar med bärplockning jobbar inom väldigt dåliga förhållanden. Det är problematiskt att plockare automatiskt befinner sig i utsatta situationer. Det ligger i själva affärsmodellen att individer skuldsätter sig för att komma till Sverige, säger Paulina Bolton, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Ingen dömd för människohandel
Nyligen släppte myndigheten en rapport som visade att ingen dömdes för människohandel under 2024. Sverige sticker ut jämfört med grannländerna, enligt Paulina Bolton.
– Vi ser att de svenska domstolarna har satt ribban väldigt högt jämfört med våra nordiska grannar när det gäller hur man ser på tvångsarbete och människohandel. Det gör att det är svårt att få till fällande domar, säger hon.
Enligt Mats Wingborg finns det inget enkelt svar på om bärplockarnas situation blir bättre i år än tidigare. En avgörande fråga, om bärplockarna ska få räkna restiden mellan plockställen som arbetstid, är fortfarande under förhandling.
Mats Wingborg säger också att det finns en risk att det kommer många plockare från länder som Bulgarien och Rumänien. För dem behövs inga tillstånd från Migrationsverket och de luras ofta till Sverige och jobbar under svåra villkor.
– Det är många bottnar. De mest oseriösa företagen är borta och det är positivt. De skärpta kontrollerna från Migrationsverket, och att det kommit uppmärksammade domar mot företag har gjort att det blivit färre anställda plockare från andra länder. Det har varit överetablerat tidigare och då pressar det ner priserna. Det är samtidigt svårare för Migrationsverket att säga nej till företag som söker arbetskraft via säsongsdirektivet, som i år. Å andra sidan är det många som inte ens har sökt, säger han.
