Samtidigt som Hanif Bali hävdar att ”ras” kommer att bli framtidens stora politiska fråga, försöker en ny generation byta ras i hemliga forum på internet. Det var på tiden, tycker Martin Aagård.

Det är som att han väntat på att något ska börja brinna.

Det bisarra förbudet mot snabb och långsam musik är egentligen bara konsekvensen av en nationalistisk kultursyn. Parisa Liljestrand och Lawen Redar kan lära sig av Ramzan Kadyrov.

Kungen har blivit en samlande symbol för den segerrusiga nykonservatismen – och nu visar han sin tacksamhet för det.

Martin Aagård försöker få kontakt med folk han träffade under annekteringen av Krim 2014. Plötsligt inser han att han är skyldig dem pengar. 

Expressens krogrecensioner må vara salta, men de är ett tecken på att något gått förlorat.

När Sverige skickar militär utrustning för sju miljarder firar Armémuseum med en halvsann utställning om de historiska banden mellan Sverige och Ukraina. Det är lika bra att vänja sig.

Navalnyj var det sista hoppet om att någonting kunde irritera den ryska regimen. Nu triumferar Putin som diktator i resten av sitt liv.

16-åriga Sahers systrar evakuerades från Gaza, men själv fick han vända tillbaka in i ett bombanfall. • UD: ”kan inte påverka lokala myndigheter”.

Det var två konservativa supermakter som möttes när Tucker Carlson besökte Rysslands president. Trumpismen skakade hand med Putinismen.

Regeringen försöker bekämpa gängkriminalitet på samma sätt som Bill Clinton gjorde för 30 år sedan.

Martin Aagård förklarar varför han skrev under uppropet mot Israel i Eurovision.

Vänstern är naiv om kriget, säger försvarsvännerna. Men är det verkligen naivt att ifrågasätta motiven bakom krigshoten?

Regeringens nya strategi mot terrorism innebär en radikal omtolkning av begreppet. ”Terrorism” är numera allt som vita människor är rädda för.

Jag har aldrig sett någon förlora ett propagandakrig så fullständigt som Benjamin Netanyahu. Tack vare hans skoninglösa terror mot civila avslutas det vedervärdiga året 2023 med att en helt ny fredsrörelse fötts.

Mitt under presskonferensen får jag en uppenbarelse.

Justitieministern vill konfiskera kläder från folk som ser kriminella ut. Men brott bekämpas inte genom att beslagta Gucci-kepsar. 

Det är svårt att lita på Jens Liljestrands sociala utsatthet. Men hans Expressen-artiklar om att vara illa omtyckt sätter fingret på kulturjournalistikens kris.

Shane MacGowan är död. En överbeläst textförfattare som lyckades förvandla alla fotbollsälskande män i världen till irländska nationalister.

Det finns en briljant, finurlig lagstiftning som kan bromsa honom.