Hoppa till innehållet

Inrikes

Vilka tidningar kommer överleva det nya presstödet?

Till innehåll
Bild: Montage. Tomas Oneborg/TT / Shutterstock

Dagens ETC.

EU:s tålamod är slut, Sverige måste göra om presstödet vars syfte har varit att säkra ­mångfald bland medierna.

Alla är överens om att det behöver uppdateras. Om två veckor kommer utredaren Mats Svegfors med sitt ­förslag på hur det ska gå till. Men frågorna ­börjar redan hopa sig. Och farhågorna.

Får jättekoncernerna ännu mer än idag? Vad händer med vänstertidningar? Räcker pengarna?

Det var i oktober förra året som dåvarande kulturministern, Amanda Lind (MP), offentliggjorde att ett nytt presstöd- och mediestöd skulle utredas av Mats Svegfors, tidigare chefredaktör för Svenska Dagbladet och vd för Sveriges Radio.

– Det är jätteviktigt att vi har starka medier. Det här är demokratins infrastruktur, sa han då.

Nu närmar sig deadline. 27 juni ska utredningen presenteras, med en utvärdering och ett konkret förslag. Alla vill veta hur det ska bli, behöver veta. För vissa handlar det om att överhuvudtaget kunna fortsätta. För andra om att äntligen uppfylla kriterierna. Blir man av med sitt stöd? Blir man en ny kandidat till att söka?

Förhandsrapporter talar om en förskjutning till lokala medier och att en stor dagstidning som Svenska Dagbladet kan komma att gå från 40 miljoner till noll kronor.

– Jag är inte så säker att Svenskan ­kommer att få presstöd fortsättningsvis, sa Mats ­Svegfors till nyligen till Medierna i P1.

Citatet tog skruv.

Panik.

Skadeglädje.

Beror på vem du frågar.

Och:

Gäller det för alla riksmedier?

Mats Svegfors vill egentligen vänta tills han lägger fram sin utredning. Men han säger ändå till Dagens ETC, när han får frågan hur man egentligen ska förstå det drastiska ­scenariot med Svenska Dagbladet:

– Som att vi kommer föreslå en behovsprövning, alltså att presstödet prövas reellt, ekonomiskt, mot lönsamheten.

Det kan tolkas som att presstöd framöver inte kommer vara självklart för ett företag som samtidigt går med vinst. 2020 hade Svenska Dagbladet ett överskott på 59 ­miljoner kronor. I ekvationen fanns då ett presstöd på 45 miljoner kronor.

Mats Svegfors
”Vi kommer föreslå en ­behovsprövning, alltså att presstödet prövas reellt, ekonomiskt, mot lönsamheten”, säger Mats Svegfors. Bild: Fredrik Sandberg/TTFredrik Sandberg

Mattsson: ”Riksmedier utesluts inte”

Utredaren säger inte ”jag”, han säger ”vi”. Tanken har varit att Mats Svegfors ska förankra sitt beslut hos både politiska partier och hos branschens olika aktörer, särskilt då medieföretagens mäktiga organisationer. Det har varit möten, många möten. Ett slags kollektiv produkt. Men det knorras redan.

Någon som ändå verkar oförskämt nöjd är Thomas Mattsson. Tidigare chefredaktör på Expressen, idag senior rådgivare på Bonnier News. Han var dessutom fram till i fjol ­tillförordnad vd på dagspresstunga Tidningsutgivarna (TU) och har drivit organisationens arbetsgrupp om press- och mediestödet.

– Jag tror att det blir ett genomarbetat och bra och väl förankrat förslag, som gör det enklare för både mediebolag och staten – med färre stöd, med mindre byråkrati och större fokus på generella förutsättningar att driva journalistik.

Thomas Mattsson var fram till i fjol ­tillförordnad vd på dagspresstunga Tidningsutgivarna (TU) och har drivit organisationens arbetsgrupp om press- och mediestödet. Tidigare har han varit chefredaktör på Expressen och är idag senior rådgivare på Bonnier News.

Thomas Mattsson säger att utredningens förslag, utifrån TU:s kunskaper om dess innehåll, kommer att prioritera just lokal journalistik och minde redaktioner samt vara både affärsmodell- och teknikneutralt.

– Till exempel öppnas möjligheten för gratistidningar att söka stöd, som kan vara särskilt viktigt i storstäder där de kan vara den enda lokala journalistik som finns.

Det nya mediestödet kommer att innehålla en demokratiparagraf. Stänger det dörren för högerextrema aktörer som idag får stöd?

– Det är inte min slutsats, nej. Inte om det finns en ansvarig utgivare och att man an­sluter sig till det medieetiska systemet. Men det är spekulationer.

Idag är det allt färre koncerner som ger ut lokaltidningar, alltså en ökande ägarkoncentration, inte minst efter stora uppköp senaste åren. Det gör att väldigt mycket kan gå till några få, inte minst då Bonnier News. Hur ser det på det?

– Om jag byter hatt, från TU till Bonnier, så säger jag att konsolidering av tidningsbranschen är positivt och säkrar fortsatt utgivning och arbetstillfällen. Det är bra med starka utgivare. Och det är viktigt att komma ihåg att stöd ges till titlar separat, utifrån deras kostnader, inte till koncerner.

Om en koncern, via sina olika titlar, får totalt hundratals miljoner i stöd och samtidigt ändå kan dela ut vinst till ägarna, borde det då inte finnas ett krav på återinvestering i verksamhet eller liknande?

– Att delar av branschen visade ett gott resultat senast berodde mycket på att den var kraftigt boostad av coronastöd. Innan dess var det svag lönsamhet under lång tid, ja, de senaste åren blev de sämsta i dagstidningsbranschens moderna historia.

– Det där har staten sett. Och man värderar fortsatt nyttan av mediestödet till ungefär en miljard kronor.

Vilket då betyder att det kommer att vara ungefär lika stort framöver men fördelas ­annorlunda?

– Mats Svegfors specificerar inte ett belopp. Men det har hela tiden sagts att ett förslag ska vara förankrat hos partierna och branschen. Så har också skett. Det enda som saknas är egentligen TU:s krav på nollmoms, men det skulle inte heller vara en del av denna ­utredning.

Omfördelning till lokala medier. Så vad händer med riksmedierna? Ta en tidning som Svenska Dagbladet. Eller varför inte Dagens ETC.

– De kommer fortsatt vara berättigade att söka stöd inom det system som föreslås av utredningen. Riksmedier utesluts inte.

Men med samma peng och lokalt fokus blir det väl ändå mindre över till riksmedierna?

– De största stödmottagarna kommer sannolikt att få mindre. Det kommer att finnas ett tak när det nya stödet är helt infört, men idag ligger ju exempelvis ni (Dagens ETC) under det. Övergången kommer dessutom att vara generös och ge tid för omställning, från 2023 till 2028. Men för att tala klarspråk, pengar kommer att flyttas från stora till små titlar. Och de stora koncernerna kommer, utifrån hur det ser ut idag, att få lite mindre.

Klein: ”Enorm backlash”

Helle Klein är ordförande i Sveriges Tidskrifter och chefredaktör för Dagens Arbete, som enligt gällande system inte kan ansöka om presstöd, främst på grund av att den kommer ut för sällan. Och allt tyder på att den nya utredningen inte ändrar på detta.

– Det är en enorm backlash för tidskrifterna. Sakta men säkert har en del tidskrifter ändå fått ta del av mediestödet, och statsmakterna öppnade upp för att det specifika coronastödet också skulle tillfalla nyhetsjournalistik i tidskrifter. Det såg vi som hoppfullt. Sedan är det ju detta med rikstidningarna, att titlar som Dagens ETC riskerar att tappa hela sitt stöd. Jag befarar att det här nya förslaget blir en tillbakagång och något som befäster ett gammalt medielandskap.

Dagspressens organisation (TU) verkar vara desto mer nöjd. Inte minst Thomas Mattsson. Han välkomnar mer tonvikt på lokala medier.

– Grattis till honom och till Bonnier News som verkar ta hem pengarna. Bonnier har varit duktiga och satsat på att ha en avlönad lobbyist. Och TU har varit mer delaktiga i utredningen än vad övriga branschen har fått vara.

– Lokal journalistik är så klart jätteviktig, men medier idag är ett ekosystem där kanske vi på Dagens Arbetet gör ett avslöjande som sedan plockas upp av lokaltidningar, riksmedier, SVT och TV4. Då blir det extremt konstigt att låsa sig vid att bara tänka ett format eller en sorts organisation. Det är min grundkritik mot Mats Svegfors.

– Sedan är det inte bra ur konkurrenssynpunkt att några få aktörer kommer att få en så stor del av stödet. För tio år sedan hade blivit ramaskri. Jag är lite förundrad att den reaktionen uteblir.

Helle Klein.

Helle Klein är allt annat än imponerad över hur regeringspartiet hanterar mediepolitiken.

– De har inte brytt sig om den. Social­demokraterna är duktiga på kulturpolitik, men mediefrågorna har man inte tillräckligt tagit greppet om. Kanske börjar man få upp ögonen nu. Det är väldigt fem i tolv. De har varit lite för naiva.

Jag har inför den här artikeln talat med politiker som upplevt att Mats Svegfors ändå kommer att väga in detta med politisk mångfald, att det blir avgörande för vem som till sist får stöd. Vad har du hört om det?

– Jag tycker snarare att han har tonat ned mångfaldsperspektivet. Mångfald handlar inte bara om olika färg på ledarsidor utan ­också olika typ av journalistik och perspektiv.

Tror du tidskrifterna ändå kan få sin chans efter en remissrunda?

– Jag hoppas det, vi har lobbat hårt nu så att man från politikens håll ändå ska förstå våra argument. Att det viktiga är att en medborgare från samhällsviktig journalistik, inte att den ska behöva komma från en dagstidning.

Vänsterpartiet: ”Ska finnas bredd”

Jessica Wetterling, riksdagsledamot, har företrätt Vänsterpartiet i de möten som partierna haft med utredaren Mats Svegfors.

– Vi har haft en bra dialog, säger hon.

– Det har skett avstämningar, vi från den politiska sidan har kunnat berätta hur vi tycker och tänker.

Det är ont om tid. Snart går EU:s undantag ut, 1 januari 2024 måste Sverige ha ett nytt system på plats.

– Annars riskerar vi att inte ha något mediestöd alls.

Jessica Wetterling poängterar att det är bråttom, men att förslaget som läggs fram 27 juni ändå inte är definitivt. Sedan ska det ut på remiss.

– Väldigt många aktörer kommer att få möjlighet att tycka till. Då kan det förändras.

Jessica Wetterling
Jessica Wetterling, politiker, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Bild: Henrik Montgomery/TTHenrik Montgomery

Vad har varit viktigt för Vänsterpartiet i allt detta?

– Vi gick in ganska förutsättningslöst ändå, utan röda linjer. Inte minst på grund av tidsfaktorn. Nej, det kanske inte blir perfekt. Ja, det här kanske kommer att behöver utredas igen. Men det nya systemet kan fungera under en period. Och det händer ju också väldigt mycket kring själva mediebranschen, det är föränderlig materia.

– Framför allt har vi tyckt att det system vi har idag väldigt spretigt och granska krångligt, att det inte är anpassat för det digitala.

Nu har det kommit uppgifter om att stödet ska vridas om till det lokala på bekostnad av riksmedier. Det har nämnts att en tidning som Svenska Dagbladet kan bli helt utan. Kanske då också en tidning som Dagens ETC. Hur orolig ska den som läser Dagens ETC vara?

– Visst, det lokala är ett fokus. Men jag vill betona att vi i Vänsterpartiet uppfattar det som att utredaren också är mån om att det ska finnas en bredd av tidningar även på det nationella planet. Olika politisk färg, olika perspektiv.

– Men samtidigt kan det bli så att fler medier än tidigare blir berättigade till stöd. Och då blir det ju fler som ska dela på samma kaka, om inte politiken avsätter mer pengar i budget. Det här är något som jag funderar över.

Socialdemokraterna: ”Vill ha långsiktighet”

Ingen tycker det är en dålig idé att hjälpa lokala medier, speciellt på platser som idag saknar journalistisk bevakning. Ingen tycker heller att det är en bra idé att hasta fram ett nytt system som slaktar rikstidningar. Men kombinationen av stort presstöd och stor vinst, särskilt när den sugs upp av ägare, provocerar.

Det är en sammanfattning av de bakgrundssamtal som Dagens ETC haft för denna artikel, med kultur- och näringspolitiskt kunniga inom partierna, på båda sidor av mitträcket. Det tycks faktiskt råda en viss enighet. I alla fall nu, innan Mats Svegfors sagt sitt, innan man ska börja med de riktigt svåra frågorna.

Måste anslagen till press- och mediestöd öka, om inte konsekvensen ska bli fler lokala medier på bekostnad av riksmediernas kvalitet eller till och med överlevnad?

Lawen Redar:

– Det är svårt att säga före valet, det vore oklokt. Men det kan vi redogöra för i höst.

Hon tycker som andra. Dagens system är för dåligt, för omständligt. Ett lapptäcke som försökt dölja att grunden är lagd för en helt annan tid, då det varken fanns internet eller döende annonsmarknad.

– Vi vill ha tydlighet och transparens. ­Framför allt långsiktighet.

– Det har för oss Socialdemokrater varit ett starkt incitament med lokal journalistik, att staten ska understödja där det saknas bevakning. Där ha vi varit pådrivande.

Lawen Redar
Lawen Redar (S).Bild: Pressbild/Riksdagen

Lawen Redar håller alls inte med om att hennes parti skulle ha gett upp mediepolitiken.

– Den är väldigt högt prioriterad, jag blir förvånad om någon tycker annorlunda. Det är otroligt viktigt att åstadkomma en mångfald såväl i uttryck som i ägarskap.

Finns politisk färg med som en faktor när du talar om mångfald?

– Det naturliga svaret är givetvis att ja, det gör det. Men jag kan och vill inte gå in på det närmare än så före 27 juni. Jag kan säga att det varit av vikt för alla partier.

Färm: ”Får vänta och se”

Daniel Färm är vd och politisk redaktör på Aktuellt i Politiken (AiP) som har social­demokratisk färg och utkommer två gånger varje vecka till 6 600 prenumeranter. Det är en rikstidning. 2022 får den 4,7 miljoner kronor i presstöd. Så ja, Daniel Färm följer ­turerna kring utredningen med största ­möjliga intresse.

Daniel Färm.

Hur bekymrad är du?

– Vi får vänta och se på hur utredningen ser ut när den väl presenteras, men en del som jag hört har gjort mig en aning bekymrad. Men jag tror att det finns skäl att ha viss ­optimism för ideella riksmedier även framöver, att stödet inte bara kommer gå till det lokala och slå undan benen på de viktiga nationella aktörerna, de progressiva rösterna, som bidrar till det offentliga samtalet. Jag är inte särskilt orolig trots allt. Och det är rätt att vidta åtgärder mot stora kommersiella aktörer som uppbär presstöd. Mediekoncernerna som kan lösa det här på marknadsmässiga grunder, de ska inte ta stora delar av presstödet i anspråk.

Du gör en rikstidning, kommer den att få presstöd även det nya systemet har slagit ­igenom fullt ut, om det blir 2028 eller tidigare?

– Det hoppas jag. Det tror jag. Men osvuret är bäst. Först måste utredaren få presentera förslaget, sedan blir det remiss. Till sist bör det stå något i propositionen (lagförslaget) om inslagen nationella, ideella röster.

Svegfors: ”Kommenterar senare”

EU:s heta andedräkt jagar riksdagens politiker, men också alla svenska medier. Nu måste det rulla på. In med Mats Svegfors, in med remisser, böka och debattera, hitta fram till något som alla vill rösta igenom, eller åtminstone tillräckligt många, för vem vet hur många partier som finns kvar valet och hur de väljer att formera sig. Klubba i början av nästa år. Det är planen. Det låter lätt. Men kan visa sig vara förtvivlat svårt. Public service har blivit en seg dragkamp. Mediepolitiken är känslig. Djävulen bor som vanligt i detaljerna.

– Nu har vi försökt mötas så långt som möjligt, säger Lawen Redar.

– Vi vill inte ha en stor konflikt, som det blivit i andra frågor. Alla delar samma analys kring annonsintäkter, behov av redaktioner i obevakade områden och att stärka svenska tidningar. Då känns det möjligt. Men jag vill betona att utredningen kommer med förslag, vi kommer att lyssna in remissinstanserna.

Idag vill ingen ge ett rakt besked om faktiskt alla riksmedier kommer att straffas, oavsett storlek och resultat. Nej, inte Mats Svegfors heller.

– Det går inte att förstå innan man ser hela förslaget. Jag kan kommentera senare, jag vill inte börja veckla in mig i det här nu.

Men något går att konstatera med säkerhet.

– Vi föreslår en rejäl förskjutning mot lokala och regionala medier.

Press- och mediestöd

Det finns två former av ­ekonomiskt stöd: presstöd och mediestöd.

De finns för att ”främja en mångfald av nyhetsmedier både på en nationell och lokal nivå samt stärka närvaron av medier även i svagt bevakade områden i landet”, för att citera Mediestödsnämndens hemsida.

Det är mediestödsnämnden som beslutar om vilka nyhets­medier som ska få stöd.

Presstödet är ett rättighetsstöd, det vill säga att om tidningen uppfyller alla kriterier får den alltid stöd, medan mediestödet delas ut i mån av medel.

Presstödet riktar sig till nyhetstidningar med betalande prenumeranter och är uppdelat i distributionsstöd och driftsstöd. Ett av grundkraven för att kunna få presstöd är att det är en tidning som ges ut regelbundet, minst en gång per vecka, och har minst 1 500 betalande prenumeranter.

Mediestödet riktar sig till alla ”allmänna” nyhetsmedier vars huvudsyfte är att förmedla nyheter. Innehållet kan vara text, ljud eller rörlig bild och förmedlas via webbaserade medier, tryckta tidningar, radio eller tv som kan vara både betal- och gratismedier. Mediestödet har tre former: stöd för lokal journalistik, ­innovations- och utvecklingsstöd samt redaktionsstöd.

Tidningarna som får driftstöd i år

Aktuellt i Politiken: 4 728 000 kr

Alingsås tidning: 7 326 000 kr

Arbetarbladet: 17 426 200 kr

Arbetaren: 2 955 000 kr

ATL: 5 523 000 kr

Blekinge-Posten: 3 056 000 kr

Borlänge Tidning: 10 456 600 kr

Bulletin: 4 983 000 kr (utbetalningarna frysta på grund av utredning om fusk)

Dagen: 18 055 400 kr

Dagens ETC: 20 323 600 kr

Dalabygden: 3 056 000 kr

Dala-Demokraten: 12 029 600 kr

Epoch Times: 3 056 000 kr

ETC: 3 761 000 kr

Fempers: 2 955 000 kr

Flamman: 3 056 000 kr

Folkbladet Norrköping: 5 445 000 kr

Folkbladet Västerbotten: 10 142 000 kr

Gefle Dagblad: 20 452 300 kr

Gotlands Allehanda: 12 465 200 kr

Gotlands Tidningar: 2 351 000 kr

Göteborgs-Posten: 38 365 250 kr

Haparandabladet: 2 955 000 kr

Hemmets Vän: 4 055 000 kr

Insikt: 24 2 351 000 kr

Internationalen: 2 262 323 kr

Jämtlands Tidning: 3 841 000 kr

Jönköpings Posten: 21 092 500 kr

Kalmar Läns Tidning/Nybro Tidning: 1 763 000 kr

Karlstads-Tidningen: 1 763 000 kr

Kungsbacka-Posten: 2 351 000 kr

Landets Fria Tidning: 2 955 000 kr

Lokaltidningen Dorotea Lycksele Sorsele Storuman Vilhelmina Åsele: 3 056 000 kr

Lysekilsposten: 2 217 000 kr

Länsposten: 2 351 000 kr

Länstidningen Södertälje: 14 522 200 kr

Länstidningen Östergötland: 3 056 000 kr

Länstidningen Östersund: 11 424 600 kr

Mariefreds Tidning: 1 763 000 kr

Miljömagasinet: 1 763 000 kr

M-L Proletären: 3 056 000 kr

Mölndals-Posten: 3 761 000 kr

Nerikes Allehanda: 24 277 000 kr

Nordsverige: 2 351 000 kr

Norra Halland: 9 669 000 kr

Norrbottens-Kuriren: 19 963 900 kr

Norrländska Socialdemokraten (NSD): 21 877 900 kr

Nu, det liberala nyhetsmagasinet: 1 763 000 kr

Nya Tider: 5 466 000 kr

Nyhetstidningen Inblick: 4 285 000 kr

Offensiv: 2 351 000 kr

Ruotsin Suomalainen: 3 761 000 kr

Skaraborgsbygden: 4 348 000 kr

Skånska Dagbladet: 20 254 300 kr

Skärgården: 4 055 000 kr

ST Tidningen med Lokaltidningen: 4 285 000 kr

Suomen Uutisviikko: 1 763 000 kr

SvD Junior: 5 523 000 kr

Svenska Dagbladet: 40 000 000 kr

Sydsvenskan: 31 234 500 kr

Sydöstran: 14 086 600 kr

Syre: 7 326 000 kr

Sändaren: 3 408 000 kr

Sörmlandsbygden: 2 351 000 kr

Tidningen Global: 2 955 000 kr

Tidningen Härjedalen: 2 351 000 kr

Tidningen Västsverige Västerbygden: 2 351 000 kr

Tranås-Posten: 3 056 000 kr

Trelleborgs Allehanda: 5 808 000 kr

TTELA: 20 082 700 kr

Upsala Nya Tidning: 25 385 800 kr

Vestmanlands Läns Tidning: 21 505 000 kr

Världen Idag: 12 295 800 kr

Värmlands Folkblad: 17 547 200 kr

Värmlandsbygden: 1 763 000 kr

Västerbottens Mellanbygd: 3 056 000 kr

Västerbottningen: 2 351 000 kr

Växjöbladet Kronobergaren: 2 351 000 kr

Ölandsbladet: 2 351 000 kr

Källa: Mediestödsnämnden