Unikt djurliv hotas av finskt stängsel mot Ryssland

Zonen, en säkerhetsåtgärd och byråkratiskt beslut, gör området till en särskild fristad för djur och natur. Men på senaste tiden har den säkerhetspolitiska utveckligen stört lugnet i Lassi Rautiainens skogar. Efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari har Finland omvärderat relationen till sin stora granne i öst. Sanktioner har införts, turistvisum har slutat utfärdas, och i höstas röstade det finländska parlamentet för att förstärka gränsen med bland annat ett stängsel. Det ska skydda mot risken att Ryssland skickar in migranter från Mellanöstern – på samma sätt som den belarusiska staten sommaren 2021 började organisera ”destabilieriserande” gruppresor från Irak till Litauen och Polen.

Lassi Rautiainen vill inte oroa sig i onödan.

– Björnen är jättestark och kan klättra många meter uppför ett staket, varg och järv kan gräva sig under det. Djuren är också goda simmare. Jag tror inte att det går att göra ett sådant staket att det håller året runt, säger han.

Men hur det faktiskt blir är hittills en hemlighet. 

Inte mycket debatt

Den finländska gränsvakten har tagit fram en detaljerad plan för hur zonen ska ”förstärkas”, men planen är till största delen belagd med sekretess. Bland det som offentliggjorts är en ”visionsbild” på ett ungefär fem meter högt stängsel toppat med taggtråd. Det har också framkommit att stängslet inte ska byggas längs hela gränsen – som ändå sträcker sig över 1 340 kilometer – utan bara längs vissa utvalda områden. Bygget väntas ta upp till fyra år att slutföra och kosta flera hundra miljoner euro, eller uppemot en miljard svenska kronor. Planen har inte förankrats med forskare eller civilsamhälle. 

– Det har bara varit lite debatt i den här frågan. Ett par artiklar i tidningspressen, men inget mer omfattande. Vår direktör har pratat med de ansvariga för projektet på inrikesdepartementet och därför vet vi att de gör en konsekvensanalys av stängslets påverkan på till exempel vargar. Vi har också hört talas om att det ska göras särskilda hål i stängslet, så att vargarna i söder och den finska skogs­renen kan vandra fritt. Men det är allt jag vet om läget, säger Oona Lohilahti, ­pressekreterare på finska WWF till Dagens ETC.

Långt från unikt

Finlands försök att stävja människors ­migration med fysiska hinder är långt från unik – och nu börjar forskare från hela världen varna för att de många gränsmurarna som byggs över världen utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, i en tid där artdöden redan är ett faktum.

I Polen har myndigheterna nyligen byggt en 186 kilometer lång flyktingmur längs gränsen till Belarus, rakt igenom Bialowieza, den sista bevarade spillran av den väldiga urskog som en gång täckte hela den europeiska slätten – från Pyrenéerna till Uralbergen. Muren har inte uppnått sitt syfte, människorättsorganisationer fortsätter att rycka ut till undsättning för strandade migranter i skogen. Däremot är risken stor att muren splittrar rovdjursstammar, framför allt lodjur och brunbjörn, och leder till genetisk utarmning och störningar på känsliga ekosystem. Själva byggnadsprocessen leder också till nedskräpning och förstörelse av känslig natur.

– Det är en sådan förmån att jobba i den här skogen, säger Bogdan Jaroszewicz. Han är chef för Bialowieza geobotaniska forskningsstation, som är en del av Warszawas universitet.

– Bialowieza-skogen är som ett forsknings­labb som går att jämföra med Cern eller James Webb-teleskopet. Det är en helt unik skog som kan lära oss mycket om hur arter ­anpassar sig när temperaturerna stiger. Samtidigt kan vem som helst som har tillräckligt med pengar bygga ett tekniskt labb, men det går inte att bygga upp en orörd urskog, hur rik man än är.

Skickar en varning

Muren byggdes utan att de polska myndigheterna undersökte hur påverkan på djur och natur kunde minimeras, fastän EU:s art- och habitatdirektiv kräver att just detta sker, och fastän forskare från Bialowieza upp­manade såväl polska myndigheter som EU:s ­institutioner att se till att lagen efterföljs. Enligt sajten EUobserver gav EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson dock sitt tysta medgivande till att muren skulle byggas, på villkor att skadorna på djur och natur ”återställs” – något som enligt Bogdan Jaroszewicz alltså är omöjligt. 

Nu uppmanar han sina kollegor som verkar i gränsområden att förbereda sig på eventuella nya gränsmurar genom att samla in data, till exempel flygbilder av gräns­bältets livsmiljöer, rörelse- och genetiska data från populationer av vilda djur på båda sidor om gränsen, eller lokala samhällens sociala attityder. 

– Vi som jobbar på Bialowiezas geo­botaniska forskningsstation är redo att utbyta kunskap och samarbeta med världens vetenskapsmän för att varna mänskligheten om farorna med gränsmurar, säger Bogdan Jaroszewicz.