– Vi var bönder och hade ett bra liv innan torkan kom. De senaste åren har varit en kamp för överlevnad, säger Hawa.

Baidoa ligger 250 kilometer väster om huvudstaden Mogadishu och är epicentrum för krisen i landet. Här bor över 600 000 internflyktingar fördelade på cirka 500 flyktingläger.

Torkan på Afrikas horn har tvingat mer än en miljon somalier på flykt sedan januari 2021, enligt siffror från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Mer än hälften av befolkningen kan inte tillgodose sina dagliga matbehov och behöver akut humanitärt bistånd. 1,5 miljoner barn under fem år lider av akut undernäring, enligt siffror från FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) från i augusti i fjol.

Hot från Al-Shabaab

Men det är inte bara torkan som drabbat landet. Klankrig och konflikter mellan islamistiska grupper och svaga regeringar, tillsammans med återkommande klimatrelaterade kriser, har slitit på Somalias befolkning i decennier. Den mest omfattande väpnade konflikten idag är mellan regeringen i Mogadishu och islamistgruppen Al-Shabaab som kontrollerar betydande delar av landet.

Rebellgruppen, som försöker störta regeringen och etablera ett eget styre baserat på en extrem tolkning av islamisk lag, utför ofta attacker mot civila mål. Den 29 oktober dog 121 människor och över 300 skadades när två bilbomber detonerade i huvudstaden. En knapp månad senare attackerades ett hotell i Mogadishu som ofta besöks av personer från myndigheterna. Den gången stannade dödssiffran på 14 personer: åtta civila, en soldat och de fem terroristerna.

Hawa är en av många som tillsammans med sin familj bodde i byar som kontrolleras av Al-Shabaab. De var tvungna att betala skatt, så kallad ”zakat”, på vad de odlade och när betalningarna upphörde blev de hotade till livet. 

– Torkan gjorde att vi inte hade pengarna de krävde. En dag kom de, satte ögonbindel på honom och hotade honom till livet. Han lyckades så småningom fly, men var sängliggande i flera dagar efter händelsen, säger Hawa.

Familjen kom till flyktinglägret i Baidoa 2017 i samband med den dåvarande stora torkan i landet. Året därpå gick hennes man med i den somaliska militären och dog kort där­efter i inbördeskriget. Sedan dess har Hawa fått barn med en ny man, men det är fortfarande hon som är familjens enda försörjare.

Fördubbling i antal sjukhusinläggelser 

I stekande eftermiddagssol kör vi förbi ­tusentals hem till internflyktingar. En bit från ett av flyktinglägren sitter kvinnor och barn i skuggan under tak och väntar på hjälp. Här ligger ett så kallat ”stabiliseringscenter” som drivs av Rädda Barnen. Det är ett sjukhus specialiserat på att hjälpa extremt undernärda barn. Doktor Muhammed Usman tar oss in i rum där magra barn ligger under myggnät och andas tungt. Han är ensam på jobbet med ansvar för 80 patienter. Mellan januari och oktober i år har han och de två andra läkarna på sjukhuset hjälpt över 2 600 allvarligt undernärda barn.

– Behovet är enormt och resurserna knappa. Antalet inläggningar har fördubblats det senaste året på grund av den extrema torkan. Många mammor kommer hit i ren desperation och ber om hjälp för att de saknar mat. Tyvärr har vi inte kapacitet att hjälpa alla, säger Muhammed.

I oktober rapporterade FN att ett barn per minut läggs in på sjukhus för medicinsk behandling som en följd bristen på vatten.

Inne i ett av rummen sitter en mamma med sin 14 månader gamla dotter. Salaado heter hon, är trebarnsmamma och har gått över 90 kilometer för att kunna rädda livet på sin dotter efter att hon hostat och kräkts i flera dagar. Flickan vägde bara 3,4 kg när hon blev inlagd. 

– Vi har förlorat flera regnperioder och torkan hotar våra liv. Det är ett mässlings­utbrott i området där vi bor och jag är orolig för mina andra barn som är kvar hemma, säger Salaado.

Värsta på decennier

I juni varnade FN för en hotande hungersnöd i ett land där nästan hälften av befolkningen har otillräckligt med mat. Fyra uteblivna regnperioder i rad har nu lett till den värsta torkan på fyra decennier.

Klimatförändringar och miljöförstöring är orsaken, tror Christophe Hodder, FN:s klimatsäkerhets- och miljörådgivare för Somalia. De senaste två åren har han stått i spetsen för en global insats för att skapa fred i ett Somalia som sitter fast i ett 30-årigt inbördeskrig. En viktig del av hans uppdrag har varit att hjälpa landet att bekämpa den katastrofala torkan och en mängd andra miljöproblem.

– Det går inte att göra en direkt koppling mellan klimatförändringarna och den nuvarande torkan, men det är tydligt att klimatförändringarna är en bidragande orsak till temperaturhöjning, avskogning och det ökade antalet värmeböljor samt torkan i landet, säger Hodder.

Tjänar på klimatkrisen

Han nämner fler orsaker till det ansträngda läget på Afrikas horn.

– Konflikt, migration, befolkningstillväxt, snabb urbanisering och avskogning för produktion av träkol påverkar miljön och leder till miljöförstörelse. Problemet i Somalia är att det inte finns något alternativ till träkol, så skogarna försvinner, säger Hodder.

Enligt honom hör klimatförändringarna och konflikterna i Somalia ihop på flera sätt och han nämner konkurrensen om ­resurser som vatten och betesområden som en ­förklaring till de utdragna konflikterna.

– De stora flyktingströmmarna bidrar till ökad konkurrens om resurser, vilket leder till tvister mellan de fördrivna och deras ­värdsamhällen. Dessutom vet vi att de ­väpnade grupperna tjänar på klimat­förändringarna och utnyttjar krisen i landet för egen vinning. Beväpnade aktörer ­beskattar naturresurser och kontrollerar ­vattenbrunnar och naturresurser för att ­behålla kontrollen lokalt, säger Hodder.

Miljöfokus nyckel till fred

I rollen som FN-rådgivare arbetar han fredsbyggande med naturresursförvaltning i fokus.

– Fredsskapande är en komplex och mångfacetterad process där den nuvarande regeringen gjort vissa framsteg. Samtidigt är inkludering av naturresursdelning, samt att titta på hur vi kan bygga motståndskraftiga lokalsamhällen, en viktig del av ­fredsbyggnadsprocessen, säger Hodder.

Vid Cop27 i Egypten inrättades en fond för klimatförluster och skador. Det är första gången västvärlden lyckats komma överens om att betala för klimatförändringarnas ­förödande effekter på fattiga länder.

– För Somalia är det avgörande att klimat­finansiering skickas till de områden som behöver det mest. Som det ser ut idag når mycket lite finansiering de konflikt­drabbade områdena. Det är där lokalsamhällena behöver mest hjälp för att kunna anpassa sig till klimatförändringarna och därmed kunna bygga fred, säger Hodder.

Väntade i dagar på hjälp

I flyktinglägret i Baidoa jobbar otaliga hjälporganisationer för att ge livsnödvändig hjälp till internflyktingar, men resurserna är knappa. Enligt siffror från FN från december saknas motsvarande 23,6 miljarder kronor för att finansiera biståndsinsatser i Somalia. Endast 55 procent av medlen har samlats in och bristerna märks tydligt.

Utanför ett hälso- och kostcenter som drivs av Rädda Barnen väntar hundratals kvinnor på hjälp. Barn går planlöst fram och tillbaka i leran som bildats av det regn som kom för några dagar sedan. Det är den enda vårdcentralen på flera kilometer och många av kvinnorna har väntat i dagar på hjälp. Sexbarnsmamman Aday Siidow är en av dem.

– Mina barn behöver mat och jag är här för att ge dem näring. Vi har gått många timmar för att komma hit och jag har väntat på hjälp i fyra dagar nu, säger hon.

Tillbaka till den ensamstående mamman Hawa. Hennes 14-årige son har precis öppnat familjens lilla butik. Här säljer de tomater, socker och andra dagligvaror. Butiken startades med hjälp av stöd från Rädda Barnen och är idag familjens inkomstkälla.

– Jag har aldrig gått i skolan och kan varken läsa eller skriva. Mina barn går i skolan nu och de driver familjebutiken, säger Hawa.

Trots att regnet verkar vara på väg har hon gett upp tanken på att återvända hem igen. Torkan har inte drivit bort jihadisterna.

– Vi har inget kvar där vi kommer ifrån och Al-Shabaab går ingenstans, säger hon.