Thailands tigrar trivs allt bättre

Bamrong Hotisong har varit parkvakt i över tre decennier. Han bär en pistol i ett hölster. Ibland stöter han på beväpnade tjuvjägare i skogen och har alltid sällskap av kollegor. Mötena har dock aldrig lett till att vapen har använts, berättar Bamrong när han går på stigen i national­parken Khao Laem i västra Thailand. Skogen, som består av hundratals trädarter, blandas med bambu och är till skillnad från utanför nationalparkerna inte skövlad och innehåller därför gamla och högväxta träd. En av trädstammarna har klösmärken och ett stort hål – spåren av en malajbjörn – som Bamrong Hotisong stannar till vid för att undersöka. Idag har han sällskap av Tim Redford som är projektledare för miljöorganisationen Freeland. Tillsammans sätter de upp kamerafällor i nationalparken för att ta reda på hur många indokinesiska tigrar som kallar skogarna sina hem.  

Vandrar mellan länderna

Stammen har tidigare uppmätts till tio i Khao Laem och i hela landet tror Tim att det finns omkring 200 indokinesiska tigrar, eftersom myndigheterna i fjol uppgav att det fanns 177 tigrar i landets skogar, en uppgång med 17 från året före. Hälften av dem kan finnas i skogsområdet The Western Forest Complex, där nationalparkerna Khao Laem och Thong Pha Phum ingår och som består av över 18 000 kvadratkilometer nationalparker och reservat i Thailand och Myanmar – och som räknas som ett av Sydostasiens största sammanhängande skyddade områden. Stora stycken av den långa gränsen mellan länderna består enbart av låg taggtråd, som inte är svår för en tiger att hoppa över, så därför hoppas Freeland att tigrarna i Thailand även ska sprida sig in i Myanmar. Först vill Tim dock med hjälp av ett stort antal kamerafällor ta reda på hur många tigrar det egentligen finns i Thailand, eftersom det inte har gjorts någon undersökning som spänner över hela landet tidigare. Om det finns för många tigrar i ett område kan de flyttas till andra för att ­undvika konflikter, berättar Tim.

– Thailand har runt 20 skogskomplex, varav tre har tigrar, säger han. 

Om de olika nationalparkerna dessutom kan samarbeta i att räkna och skydda sina tigrar så blir arbetet lättare att utföra eftersom tigrarna rör sig över stora områden. Ett sådant projekt är på gång mellan angränsande Khao Laem och Thong Pha Phum. Där kommer parkvakter isåfall patrullera båda parkerna och nya kameror sättas upp på viltstigarna.

– Vi kommer stå för kamerorna och betala lönerna till parkvakterna, säger Tim.

Siktade på fördubbling

2022 är Tigerns år i den kinesiska kalendern och även året då de 13 tigerländerna har beslutat om en dubblering av världens vilda tigerstam sedan länderna möttes 2010. Även om det målet inte kommer att uppnås så syns uppgångar på många håll förutom i Thailand – där en dubblering av tigerstammen har skett i enskilda områden, enligt den thailändska regeringens departement för nationalparker. Förutom skyddade områden så måste tjuvjakten emellertid upphöra, inte bara av tigrar utan också av bytesdjuren. Tigern är en paraplyart, skyddas den så skyddas även en rad andra arter. Genom projekten samlar Tim in donationer från organisationer och privatpersoner.

– Om vi får in mer pengar kan vi göra mer, säger han.

Där kommer en före detta polischef in i bilden. Petcharat ”Eddy” Sangchai är ny vd för Freeland, har bas i Thailand och pratar engelska och thailändska flytande.

I handeln med tigerdelar är det inte tjuvjägarna i sig som är det största problemet, de är bara de små personerna i sammanhanget. Istället är det, som ofta när det gör sig om handel med vilda djur, välorganiserade rika personer med mycket makt som är svåra att komma åt högst upp i leden. I Thailand och Sydostasien är korruptionen dessutom fortfarande utbredd, vilket gör att handeln flyter på.

– Vi samarbetar med internationella organisationer som Interpol. Tidigare var det ingen som brydde sig om handeln med vilda djur, men nu är domstolarna intresserade, berättar Eddy och ger exempel på de ökända Bach-bröderna som är verksamma i Vietnam och Thailand – och ligger bakom smugglingen av tusentals ton elfenben, noshörningshorn och tigerdelar – och som nu är uppe i domstol.

Jagar och jagas

Ett annat utbrett problem i Thailands och Sydostasiens skogar är de miljontals ­snaror, som ofta är tillverkade av stålvajrar och fångar det mesta, inklusive tigrar och andra utrotningshotade djurarter. I januari attackerades en man från det lokala karenfolket av tre tigrar när han vallade sina vattenbufflar genom Khao Laem. Mannen fick allvarliga skador, men överlevde genom att klättra upp i ett träd medan tigrarna dödade hans två hundar. Följande månad togs bilder med en uppsatt kamerafälla på vad som tros vara en av tigrarna, nu med tre ben, som åt av en dödad buffel. Tigern hade med största sannolikhet blivit av med benet i en stålsnara. Det beskriver problematiken med vilda tigrar i Thailand och Sydostasien. Konflikten mellan vilda djur, lokalbefolkningen och tamdjur är överhängande och i januari arresterades fem bybor efter att ha tjuvjagat två tigrar i Thong Pha Phum. Det var ett stort bakslag i Thailands i övrigt framgångsrika arbete med att öka sin tigerstam. De thailändska myndigheterna har på sistone blivit allt mer hårdföra i att slå ner på handeln av vilda djur. Ett exempel är fastighetsmagnaten Premchai Karnasuta som för att par år sedan dömdes till över tre års fängelse för att ha tjuvjagat en svart leopard. 

Tim, som har bott och arbetat för Freeland i Thailand i 23 år ser en ljus framtid för tiger­stammen i landet. Annat är läget i grannländerna. I Myanmar har bara en bråkdel av landet undersökts, en räkning som visade 22 tigrar. I Kambodja, Vietnam och Laos har trenden gått åt totalt motsatt håll och där anses tigern nu helt utrotad. 

– Där finns inget engagemang från myndigheterna, säger Tim medan han undersöker en kamerafälla som är uppsatt på ett träd intill stigen.

Han hoppas att arbetet i Thailand kan ge ringar på vattnet till grannländerna och visa att hårdare skydd kan leda till en växande tigerstam.

– Här inger tigern respekt och människor vill att den ska vara en del av naturen.