När det gäller den ekonomiska ekvationen sparar solcellsägaren pengar för varje egen konsumerad kWh enligt följande enkla uträkning:

Utebliven moms (50 öre), utebliven elöverföringsavgift från elnätbolag (cirka 25 öre) samt utebliven energiskatt (36 öre) innebär en sammanlagd besparing på 111 öre.

Om elpriset på marknaden ligger på 200 öre/kWh blir den totala besparingen alltså 200 + 111 = Hela 311 öre/kWh i detta exempel. 

Är elpriset på marknaden ännu högre sparas ännu mer. Är det lägre, sparas mindre. Men solel på egen tomt kommer alltid vara mycket billigare än att köpa el.

Det här gäller alla normalstora solcellsanläggningar – även för företag, bostadsrätter, organisationer och kommunala fastigheter. För storskalig el är det lite annorlunda.

Att ha storskalig solel

Personer som äger många fastigheter eller har stora tak kommer ofta ha möjlighet att bygga anläggningar med en effekt som överstiger 500 kW. Dessa ska enligt reglerna betala elskatt och moms på sin egenproducerade el – ett beslut som tyvärr bromsat storskaliga solcellsanläggningar i Sverige. Men med det höga elpriset fungerar inte bromsen längre eftersom elpriset, som i exemplet ovan är 200 öre/kWh, sparas in. Med tillkommen energiskatt och moms på den egenanvända elen blir besparingen summan av elpriset på 200 öre och elöverföringsavgiften (25 öre). Samtidigt betalas energiskatt på 36 öre och nio öre i moms på energiskatten. Totalt innebär varje använd kWh solel då en besparing på 180 öre.

Besparingen ökar om elpriset är högre och minskar om elpriset sjunker. Att själv producera sin el är alltid en bra affär i den nya elmarknaden.

Att sälja sin egen solel

Tidigare brukade en solcellsanläggning dimensioneras utifrån konsumtionens storlek. Orsaken var krångliga regler för att sälja överskottsel, men det har nu rättats till.

Alla som har solel kan sälja sin el till det elbolag som valts och nästan alltid erbjuds ungefär samma pris som elen har på marknaden.

Om vi utgår från marknadspriset i exemplen ovan tjänar man alltså 200 för varje kWh som producerats under månaden. Egen el-producenten får också 60 öre i skatterabatt på inkomster upp till 30 000 kWh per helår. Besparingssumma: 260 öre.

Eftersom solceller är billiga att installera har alltfler börjat sätta upp så mycket att de exporterar mer el än de konsumerar på helåret. När man exporterat lika mycket som man konsumerar på helåret upphör, enligt gällande regler, skatteavdraget. Men då kvarstår, i vårt räkneexempel, ändå besparingen på 200 öre per kWh.

En viktig sak att komma ihåg är att solel är momsfritt upp till en inkomst på 80 000 kronor på helåret. Producenten behöver alltså inte krångla med att redovisa och dra av moms. Ligger inkomsten på mer än 80 000 kronor räknas verksamheten som ett företagande och därmed betalas moms.

Väldigt få villor med vanliga anläggningar kommer dock att komma upp i inkomster på över 80 000 kronor. Det skulle kräva en yta motsvarande flera villatak.

Den som satsar på större anläggningar – exempelvis bönder eller ägare av större fastigheter – är sannolikt redan företagare där ekonomisk redovisning redan finns.

Att flytta sin solel från dag till natt

Många vill inte köpa och sälja stora mängder utan helst använda så mycket av solelen i det egna huset. För att göra det på ett smart sätt går de naturligtvis anpassa sin elkonsumtion en del, som att se till att varmvattenberedare går på högvarv på dagen och inte på kvällen, att värmepumpar får jobba när solen är uppe och så vidare. Varje egen använd kWh är ju mer lönsam än en exporterad sådan enligt beräkningarna ovan.

Men idag finns också ett smidigt sätt att lagra sin solel på dagen och använda den på kvällen. Det sker genom särskilda batterilager som går att köpa. Kostnaden för det är ungefär 8-10 kronor per watt. De flesta som investerar i batterilager vill ha en lagringskapacitet på 5 kWh eller 10 kWh, vilket är en lagom storlek för den som har solceller på eget hus..

Kostnaden för 10 kWh-batterier ligger på omkring 100 000 kronor. Det är mycket pengar men idag går staten in med ett bidrag på upp till 50 000 kronor för den som vill göra en sådan investering.

Förutom att batterierna kan användas för att flytta solel till kvällen finns möjligheten att sälja rätten till Svenska Kraftnät att vid behov använda sig av batterierna och den lagrade elen för att stödja upp elnätet. Det här kallas att sälja frekvenskraft och kommer troligen bli en viktig affär i framtiden. 

Att sälja el från elsolpark

På grund av de sjunkande priserna på solceller och växelriktare har allt fler solcellsparker etablerats i Sverige de senaste åren. En solcellspark brukar omfatta minst en hektar vilket rymmer ungefär 1 MW solceller. De kan då producera som mest 1 000 000 kWh per år.

Parkernas storlek växer – snart har Sverige solcellsparker med en effekt på totalt 100 MW – men det finns ingen riktig ekonomiskt poäng med att göra parkerna jättestora. Dessutom påverkar de ju omgivningen mer då.

ETC Sol har parker som producerar mellan 3 och10 MW. Kostnaden för att bygga en park har sjunkit kraftigt och kan idag vara 8-9 kronor per installerad W. 1 MW solel kostar alltså omkring åtta miljoner kronor.

För att förstå hur ekonomin ser ut kan vi titta närmare på en del av ETC:s solpark i Katrineholm.

Där har vi en delpark på 800 kW. Den ska på helåret producera cirka 800 000 kWh.

Såhär såg produktionen och ekonomin ut i år fram till september månad 2022:

Parken kostade cirka sju miljoner kronor att bygga. På bara sju månader har intäkterna varit över en miljon kronor. Avkastningen ligger då på över 15 procent, vilket innebär att hela parken kommer att vara finansierad efter sju år och sedan producera el i minst 30 år till.

En viktig detalj när det gäller solcellsparker är bytet till timpris. Det betyder att solparksägaren får betalt utifrån ett elpris satt per timme och inte som ett snitt över dygnet eller över månaden. Eftersom solel produceras på dagen då elpriset normalt är högre än på natten, är det lönsammare för en park att göra ett elavtal baserat på timpris.  

Hur ser det då ut med minskningen av klimatskadliga utsläpp? I norra Europas elnät minskar solceller utsläpp på ungefär 0,7 ton per 1 000 kWh. Denna park har då på sju månader minskat utsläppen med 463 ton växthusgas.

Att göra sin egen el – ett till exempel

Jag har ett torp i skogen och har där satt upp en solceller motsvarande 14 000 W. Platsen är delvis skuggig, så elproduktionen kommer inte uppgå till mer än 12 000 kWh.

Eftersom torpet mest används sommartid och på helger kommer egenkonsumtionen av solel bara ligga på ungefär 6000 kWh. Resten exporteras under året. Det betyder att vi köper el under vintern, men på helåret går det ganska jämnt ut.

Såhär ser ekonomin ut:

Den köpta elen från januari till och med augusti 2022 uppgår till 7500 kWh. Totalpriset för det är 18 930 kronor.

Mängden såld el landar på 5500 kWh. Elen är såld till samma pris som i fallet med solcellsparken ovan per månad, men med en extra skattereduktion på 60 öre per kWh. Totalt blir inkomsten 11 880 kronor.

I ekvationen ingår också all solel som inte redovisats och som vi själva har konsumerat direkt. Det är ungefär 4 000 kWh under en period på åtta månader. Genom att använda egen solel har vi sparat totalt 156 öre per kWh samt energiskatt, moms och elöverföringsavgift vilket totalt landar på 265 öre per kWh. Besparingssumman landar totalt på 10 600 kronor.

På åtta månader har vi alltså en kostnad på 18 930 kronor och intäkter på 23 000 kronor.
Solelen gör alltså att torpet blir ett plusaffär, inte en kostnad.

Även här uppstår optimal ekonomi genom ett timprisavtal. Då får man bättre betalt för solelen på dagen och kan köpa billigare på natten. Enda nackdelen är att man måste ha lite koll på elpriset de kommande dagarna, och det har jag med hjälp av ETC el-appen. (De flesta elbolag har idag liknande tjänster.) På så vis kan man undvika att konsumera mycket el de extremt dyra timmarna som kan uppstå på kvällar och morgnar.

Totalt har de här solcellerna kostat en hel del eftersom de byggts ut under tio års tid. Och med tiden har ju priset sjunkit. Totalkostnaden idag är ca 200 000 kronor för 14 000 W solel.

Under flera år har ersättningen varit mycket låg, men hela tiden har ekonomin legat i att konsumera egen solel och slippa moms och energiskatt.

På senare tid har det vänts till att det höga elpriset ger solcellerna en rejäl avkastning.

Att spara 23 000 kronor på åtta månader är även det en fin avkastning på en investering för 200 000 kronor.

Fortsätter elpriserna ligga i det här spannet är anläggningen helt avbetalad på sju år. Sen gör den gratis el i ytterligare 30 år. 

Sammanfattning

Att inte sätta upp solceller på egen tomt, när man kan det, är att missa den elrevolution som pågår.

Solceller gör att ägarna undviker elprischocken. De går med vinst bara efter några år – sedan har man helt gratis el. Dessutom gör den rena el anläggningen producerar en rejäl klimatnytta.