Omställning i krigets skugga

Låt oss börja med det positiva. I Europa har säkerhets­politik blivit ett nytt strategiskt argument för att driva på omställningen. Utökade satsningar på förnybar energi är kärnan i EU-kommissionens plan för att göra unionen oberoende av rysk fossilgas. Samtidigt är Europa som importör av olja och gas en vinnare i den globala strukturomvandlingen bort från det fossila. EU – och Sverige – har stora förnybara energiresurser, tekniskt kunnande, finansiella muskler och är relativt oberoende av fossil export. I en framtida värld finns nya “gröna” marknader och arbetstillfällen att erövra.

Kopplingarna mellan omställningen och geopolitik ser emellertid olika ut på olika håll. Ta Ryssland, till exempel. I en studie i tidskriften Nature Energy konstaterade en internationell forskargrupp några månader innan kriget att drygt hälften av landets olje- och gastillgångar, motsvarande 2 000 miljarder dollar, riskerar att bli värdelösa inom 14 år om världen når netto­nollutsläpp runt år 2050. Redan 2030 beräknades ryska staten förlora 40 procent av dagens exportinkomster – utan bojkotter. Inkomsterna finansierar 40 procent av petrostaten Rysslands statskassa.