Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vi vill visa hur verkligheten ser ut på våra förskolor

Förskoleupproret består av förskollärare och barnskötare som kämpar för bättre förutsättningar i förskolan.
Förskoleupproret består av förskollärare och barnskötare som kämpar för bättre förutsättningar i förskolan. Bild: Fredrik Persson/TT

Dagens ETC.

Förskoleupproret kräver dialog på riksdagsnivå för att möta kraven inom förskolan.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under våren 2018 förbjöd några kommuner och enskilda förskoleenheter förskollärare och barnskötare att bära Förskoleupprorets tröjor med trycket #pressatläge på bröstet under arbetstid. Man menade att man skapade opinion mot arbetsgivare. En av de kommuner som införde förbudet var Göteborgs stad. Kommunen JO-anmäldes för förbudet men kommunen hävdar sin rätt och den som bär tröjan på arbetstid kan komma att stängas av utan lön.

Vi förstår Göteborg stads reaktion. Det är inget gott betyg arbetsgivaren har fått när vi läser vittnesmålen från förskolechefer, förskollärare, barnskötare och vårdnadshavare. Att då dessutom ha anställda som, med tröjornas hjälp, påpekar detta, blir minst sagt en utmaning.

Den 31 maj 2018 hade vi i ledningsgruppen i Förskoleupproret ett samtal med förhandlingschefen i Göteborgs stad. På vår fråga varför tröjorna förbjudits menade han att vi med budskapet skapar oro bland förskollärare, barnskötare och vårdnadshavare. Vi, förskollärare och barnskötare, är redan oroliga över den utveckling som sker utan att någon beslutsfattare på allvar verkar förstå innebörden av den eskalerande trenden. Därav tröjorna. Så det är för oss i professionen en ickefråga.

Vad vårdnadshavare beträffar står vi i diametral motsats till varandra. Vi menar att de har rätt att veta hur deras barns verksamhet ser ut. Familjerna ska ges möjlighet att ta adekvata beslut och göra aktiva val baserade på sanning och inte på en friserad fasad. Barnen får, på allt för många förskolor i Sverige, inte det de har rätt till – en lugn, trygg, stabil omsorg och utbildning. Med vår kunskap, som är baserad i vetenskap och beprövad erfarenhet, om barn och undervisning av dessa åldrar anser vi att vi har mandatet att säga ifrån och ta barnens parti när situationen är oss övermäktig och vi ser att de far illa. Vi orkar inte hålla upp en fasad som vi vet krackelerar inifrån.

Vidare bad han oss att inte bedriva opinion på arbetstid. Vi bildar inte opinion mot våra arbetsgivare. Vi tydliggör situationen. Tillbudsrapporter skrivs men de tycks inte nå styrande politiker, så deras kunskap om situationen, för att kunna ta beslut som gagnar verksamheten, blir fel. De når definitivt inte riksdagen och regeringen. Inga larmrapporter har setts. Vi uppnår inte de krav som ställs på oss utifrån styrdokument, med mindre än att vi ger av vår fritid och då med hälsan som insats.

Förhandlingschefen rådde oss däremot att värna om dialog och samtal. Det är vad vi eftersträvar. Vi vill ha ett samarbete med våra arbetsgivare. Ansvaret för en god arbetsmiljö ligger även fortsättningsvis på dem men där, menar vi, behöver det ske en attitydförändring. En del arbetsgivare måste börja se exempelvis tillbud som en tillgång och något användbart för att kunna förbättra och utveckla verksamheten – icke att förväxlas med effektiviseringar tillika besparingar. Det borde ligga i allas intresse att minska arbetsbelastningen för förskolechefer, förskollärare och barnskötare. Förskollärare toppar statistiken för långtidssjukskrivningar och barnskötare ligger inte långt efter. Sjukskrivningar genererar enorma samhällsekonomiska kostnader.

Ges vi rätt förutsättningar att bedriva en kvalitativ verksamhet, ges också barnen den trygghet, omsorg, arbetsro, lekmöjligheter och undervisning de har rätt till. På sikt bidrar det dels till minskade samhällskostnader i form av färre sjukskrivningar, både korta och långa, och dels främjar det självständiga, demokratiska och solidariska medborgare med god hälsa i framtiden.

Barnen möter, i förskolan, det första steget i utbildningstrappan. Förskollärare håller utbildning, tillsammans med barnskötare bedrivs undervisning och ges omsorg om våra yngsta i samhället. Barnen har rätt till en kvalitativ verksamhet och det får de endast om det satsas en ordentlig budget på förskolan. Detta inser vi i Förskoleupproret. Vi siktar således högre i makthierarkin än på arbetsgivare och huvudmän. Kommunernas budget räcker helt enkelt inte till för den utbyggnad som krävs. Vi uppmanar alltså även våra arbetsgivare och huvudmän att säga ifrån om att resurserna inte räcker till för att utföra uppdraget på ett kvalitativt sätt.

Med anledning av ovan arbetar vi i skrivande stund för att få till stånd möten med samtliga partier i utbildningsutskottet och enskilda samtal med partiledarna för att föra dialog på riksdagsnivå för en likvärdig förskola av hög kvalitet i hela Sverige.

Förskoleupprorets budskap, att ta förskolans utbildningsuppdrag och barn på allvar, är riktat till alla beslutsfattare. En ordentlig satsning och förändring behövs. Målet är en blocköverskridande, rikstäckande överenskommelse för en likvärdig och demokratisk-, social-, miljömässig och ekonomisk hållbar förskola. För det krävs samarbete på alla plan.

Så låt era förskollärare och barnskötare bära tröjorna. De är viktiga i en öppen debatt om barnen och vår framtid.