Debatt: Vi behöver ändra vår kost för både hälsa och klimat

”Vem här är den vuxne i rummet?” I sitt sommarprat 2020 berättade Greta Thunberg om att hon ställde sig den frågan när hon befann sig i lunchserveringen vid FN:s klimatmöte, där idel hamburgare och rosa milkshakes serverades. 

Kan våra politikers egna mat­vanor vara förklaringen till att matens växthusgasutsläpp fortsatt ignoreras i klimatarbetet? 

Det finns fem goda skäl att ändra på detta och istället välkomna ett skifte i kostnormen för klimatet.

1. Effekterna av ett skifte i kost­normen är stora och nödvändiga

Ett sådant skifte kan reducera växthusgasutsläpp upp till 73 procent. Vi kommer inte kunna nå 1,5-gradersmålet utan att kraftigt minska matens klimatpåverkan. 

2. En klimatvänlig kost tryggar  matförsörjningen

Att i en tid där alla adresserar den globala spannmålsbristen och risken för svält utfodra den absoluta merparten av våra spannmål till djuren i kött och mejeriindustrin är ett enormt resursslöseri. Så lite som en minskning av foderproduktionen med åtta procent kan neutralisera spannmålsbristen och avvärja global svält.

3. Klimatbelastande livsmedel är onödiga och skadar vår hälsa

En helt växtbaserad kost är sedan länge erkänd som näringsmässigt fullvärdig i alla livets skeden. Tillgängliga data tyder på att ju mindre animalier vi äter desto mer ökar vår hälsa och livslängd.

4. Produktion av klimatbelastande livsmedel orsakar ohälsa, även om  vi inte äter dem

Boskapsindustrin orsakar utsläpp av luftburna partiklar som gör oss sjuka. Den är en källa till multiresistenta bakterier och andra infektionssjukdomar där det mest oroande är att djurfabriker identifierats som en av de främsta riskmiljöerna för framtida pandemier. 

5. Politiska styrmedel för sundare ätande ger mer pengar än det kostar

Enligt amerikanska jordbruksdepartementet får vi tillbaka mellan två och 13 kronor i besparad vård för varje investerad krona när vi gör hela vegetabilier billigare, enbart räknat på hjärtkärlsjukdom.

FN:s klimatpanel IPCC:s lyfter i sin senaste rapport vinsterna av en minskad konsumtion av animalier och nödvändigheten att främja denna utveckling med politiska beslut. Men i dagens politiska landskap inte bara ignoreras vikten av klimatvänligare matvanor. Faktum är att enorma mängder skattepengar går direkt som subventioner till boskapsindustrin. Inom EU är det inte mindre än 300 miljarder kronor årligen.

Snarare än att lyssna till IPCC har regeringen i årets vårbudgeten avsatt 300 miljoner extra till främst gris- och fjäderfäsektorerna. Dessutom har man nu med Centerpartiet aviserat ett stödpaket på hisnande två miljarder till djurindustrin. 

Varför inte låta dessa stöd gå till bönder som vill ställa om till vegetabilisk produktion, eller till att få ned priset på hela vegetabilier?

Det finns länder som väljer en annan väg. I England har regeringens nya matstrategi ett mål att minska köttkonsumtionen med 30 procent inom en tioårsperiod. I Tyskland har ett flertal ministrar har sagt sig vilja se en kraftig minskning av köttkonsumtionen på sikt och beslut är fattade för att främja alternativa, vegetabiliska, proteinkällor. 

Så varför tvekar Sverige?

Vi vädjar till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S), regering och riksdag att fatta beslut för att främja grönare matvanor, och upphör omgående med nuvarande guldregn över köttindustrin. Låt klimatbelastande livsmedel kosta men minska priset på hela vegetabilier. På så vis blir en hälsosam och miljövänlig matkasse tillgänglig för alla och ett självklart val, både för allmänheten och kanske till och med för en och annan politiker?