Debatt: Varje bältning är ett misslyckande för vården

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Varje bältesläggning mot barn och unga är ett stort misslyckande för vården och ett trauma för barnen och deras anhöriga. Trots det fortsätter bältesläggning inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och det är främst unga flickor som drabbas. Exakt hur ofta det sker vet vi inte eftersom mörkertalet är stort, men vi vet att antalet bältesläggningar av barn är betydlig högre i Stockholm län än i resten av landet.

Det finns studier som visar att bältesläggning ökar självskador och självmord, men också att vården av dessa unga personer försvåras av det trauma som en fastspänning innebär. Anhöriga till barn som lagts i bälte menar att bältesläggningarna försvårat barnets ångest. Behandlingen befäster också de fördomar som finns kring psykisk ohälsa och gör att många riskerar att tappa förtroende för vården.

Ingen ska behöva bältesläggas, i synnerhet inte barn och unga. Miljöpartiet i Stockholms läns landsting har därför lagt en motion till landstingsfullmäktige för att få till en nollvision mot bältning inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Bältesläggningar är ett nationellt problem och Socialstyrelsens statistik visar att 96 procent av de som bältesläggs inom barn- och ungdomspsykiatrin är flickor. Många av dem brottas dagligen med ångest, självhat och personlighetsstörningar.

2014 genomfördes i landet totalt 150 bältesläggningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och av dem genomfördes 114 stycken i Stockholm. Stockholms län stod med andra ord för 76 procent av alla bältningar som utfördes i Sverige. Det finns ännu ingen nationell statistik för 2015, men vi misstänker att läget ser ungefär lika ut som året innan.

I Stockholm har vi sett en negativ utveckling. Antalet barn som utsätts för bältesläggning har ökat markant de två sista åren. År 2014 larmades om en tydlig ökning av genomförda bältningar av barn i staden. Åtgärder skulle vidtas för att förbättra den barn- och ungdomspsykiatriska slutenvården, men det har misslyckats. Under år 2015 ökade nämligen antalet bältesläggningar ytterligare. Hela 116 stycken genomfördes. Statistiken visar också att många barn bältesläggs flera gånger under en period. Vissa månader har närmare 30 bältesläggningar utförts på totalt fem barn.

Det finns landsting där bältesläggning inte använts på flera år, exempelvis i Halland. På deras BUP-klinik finns en bältessäng, men ingen använder sig av den. De har lyckats med detta genom att bemöta självskador på ett mjukare sätt och genom att ha en hög personaltäthet som ger personalen möjlighet att se barnens behov och tillsammans hitta andra utvägar.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom projektet “Bättre vård–mindre tvång”, som pågick mellan 2010 och 2014, tagit fram alternativa metoder till bältesläggningar. Metoderna är enkla och bygger på framförhållning, så som terapi men också vardagliga saker som bemötande, planering, närhet och tillit. Enligt SKL skulle bältesläggningar i de flesta fall kunna undvikas. För att klara det behöver personalen ges möjlighet att se när en uppladdning är på gång, och då hitta andra lösningar. För det krävs hög personaltäthet, personalkontinuitet och en fungerande organisation.  

När vi pratat med personal inom psykiatrin får vi veta att den stora personalomsättningen, tidsbristen och personalens generella dåliga arbetsförhållanden bidrar till ett högt antal bältesläggningar.

BUP-kliniker får idag också ta emot många barn som inte borde vara hos dem, på grund av bristande alternativ och bristande samverkan mellan kommun och landsting. Exempelvis barn som mår dåligt på sina boenden hamnar idag många gånger på BUP-akuten, där de ibland börjar må ännu sämre. Vad de egentligen skulle behöva är ett vårdboende med hög personaltäthet.  

Politiken och verksamhetsansvariga måste tillsammans ta ett ansvar för att personalen ges möjligheter att i större grad arbeta förebyggande med relationer, planering, närhet och får rätt verktyg för att kunna ge en bättre vård. Långsiktighet och förebyggande arbeta måste gå före nödlösningar som bältesläggningar. Nollvision för bältesläggningar är i linje med den förändring vi i Miljöpartiet vill se av barn- och ungdomspsykiatrin, som öppnar upp för nya sätt att hantera utmanande situationer.

Susanne Nordling

Oppositionslandstingsråd för Miljöpartiet i Stockholms läns landsting

Semanur Taskin

Språkrör för Grön Ungdom i Stockholmsregionen