2015 sedan drog den stora flyktingvågen genom Europa och cirka 35 000 ensamkommande barn kom till Sverige. Projektet Jobbprepp är ett projekt i Värmdö som stöttar unga som omfattas av (nya) gymnasielagen. Den gäller ensamkommande som kom 2015 och som fått vänta länge på avgörande från Migrationsverket och genom lagen fått en chans att stanna i Sverige.

Du, migrationsminister Maria Malmer Stenergard, är en av dem som är och var väldigt kritisk till lagen. Och kritisk kunde man vara – framför allt för att villkoren för lagen kändes omöjliga att uppfylla, att klara av en gymnasial utbildning på utsatt tid efter kort tid i Sverige, och därefter få en tillsvidareanställning inom sex månader efter avslutade studier. Men lagen gav de här unga en ny chans att få stanna i Sverige. Ett fast jobb ger möjlighet till permanent uppehållstillstånd.

Nu har det gått sju år sedan den här gruppen av unga, de flesta är killar med afghansk nationalitet, kom till Sverige. 141 av dem kom till Värmdö. Av dem omfattas 45 av gymnasielagen och lika många deltar i ­projektet Jobbprepp. När vi startade projektet satte vi höga mål: 100 procent ska lyckas. Idag har alla (utom en) avslutat sina ­utbildningar och fått fasta anställningar.

För individen innebär det ett permanent uppehållstillstånd och att på riktigt kunna packa upp ryggsäcken och starta sitt nya liv. Förutom den rent mänskliga vinsten är det dessutom en ren ekonomisk vinst för både vår kommun och staten.

Oxford Research som tar fram kunskapsbaserade beslutsunderlag i offentlig sektor, visar på den samhällsekonomiska vinsten. Efter bara 2,5 till fyra års arbete har ungdomarna betalat tillbaka hela kostnaden för asylprocess och utbildning.

Beräkningarna visar att:

• 2021 fick Värmdö kommun drygt 1,7 miljoner kronor i statlig ersättning för asylmottagande. Samma år var den sammanlagda lönen för de 45 ungdomar som deltagit i Jobbprepp 13,3 miljoner före skatt.

• Givet att dessa ungdomar bor i Värmdö kommun och betalar kommunal skatt blir skatteintäkten till kommunen för ungdomarnas sammanlagda lön drygt 4,1 miljoner kronor för år 2021.

• En livscykelmodell för en invandrad ungdom som har avslutat sina gymnasiestudier och fått jobb som lagerarbetare visar att samhällsvinsten blir drygt 16 miljoner kronor netto om personen går i pension vid 67 års ålder. Efter bara 2,5 år har lager­arbetaren betalat av alla kostnader för utbildning och asylprocess om man räknar med individens konsumtion.

• För en undersköterska som kompletterat sin gymnasie­utbildning med Komvux och därefter arbetar till 67 års ålder blir samhällsvinsten drygt 12,6 miljoner kronor netto. Efter bara fyra års arbete har undersköterskan betalat av alla kostnader för utbildning och asylprocess.

Om vi lyfter blicken från vårt lokala, lilla projekt Jobbprepp blir siffrorna än mer intressanta. Av de 7 763 som omfattas av gymnasie­lagen har 3 553 fått permanent uppehållstillstånd (det vill säga de har sina fasta arbeten efter studier), 1 889 väntar fortfarande (den här gruppen uppfyller kraven på avslutade studier och fasta jobb) – siffror som den ideella föreningen Arbetskraftsförmedlingen sammanställer varje vecka. Arbetskraftsförmedlingen med sin kampanj Redo sluter avtal med arbetsgivare över hela landet – arbetsgivare som behöver arbetskraft, anställer och därmed får rädda en människa. Multiplicera vårt räkneexempel på 45 ungdomar i Värmdö – och tänk 5 442 i hela landet.... Gruppen ensamkommande har med råge betalat av kostnaden för asylprocess, mottagandet, boende, skola, sjukvård – och det inte bara för egen del utan för många andra asylsökande.

(Det här sättet att räkna på människor gör vi enbart på utrikesfödda. Hade vi räknat på hur dyr varenda svensk unge som föds är, hur länge den lever på bidrag och hur många år det tar innan den betalat av sin ”skuld” till samhället, hade vi inte kunnat motivera att skaffa barn).

Projektet Jobbprepp tilldelades 1,4 miljoner kronor från Länsstyrelsen för perioden 15 maj 2020 till slutet av detta år. Lägg till cirka 300 000 kronor från Svenska kyrkan plus ett stort antal volontärtimmar (vilket är svårt att räkna om i pengar). En deportation kostar runt en miljon kronor. En deporterad får inte heller chans att betala av sin “skuld” till samhället.

Runt en tredjedel av gruppen gymnasielagsungdom arbetar dessutom inom sjukvården/äldreomsorgen och är den efterfrågade kompetensen av undersköterskor som vården skriker efter.

Under pandemin ökade arbetslösheten i landet generellt. Men sysselsättningsgraden bland utrikesfödda ökade. Och en grupp sticker särskilt ut.

Under 2021 ökade sysselsättningsgraden bland personer med afghansk nationalitet med 41,9 (!) procent. Detta enligt Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet. Han har forskat på hur olika invandrargrupper över tid klarat sig på arbetsmarknaden. Hans lugnande slutsats är att alla grupper klarar sig bra – man måste bara ge dem lite tid i synnerhet i en lågkonjunktur (som när kriget i forna Jugoslavien tvingade folk på flykt i början av 90-talet).

Projekt som Jobbprepp finns över hela landet. Vi är många ideella och engagerade människor som har stöttat och bidragit till att de allra flesta klarar sina studier och hittar ett fast arbete. Men det hade gått ändå, om de hade givits lite tid och tilltro.

Några av framgångsfaktorerna är: Ett bra mottagande, en skola med kompetens inom andraspråksinlärning och mottagande av nyanlända barn och samverkan mellan olika parter i samhället. I Värmdö har vi byggt ett starkt nätverk bestående av lokalt näringsliv, skolor, svenska kyrkan, kommunen, föreningar, volontärer och ungdomarna.

Vi har lyckats. Vinsten är stor på så många plan.

Maria Malmer Stenergard, du får så gärna ta del av vårt arbete, så att du känner dig lite tryggare, åtminstone när det handlar om ensamkommande barn.

En fråga man ska ställa sig är: Har vi verkligen råd att inte ta emot nya människor till vårt land?