Debatt: Vänsterns lösningar behövs i Europa

EU står inför viktiga vägval. Ska unionen vara en del av lösningen på klimatkrisen, eller en del av problemet? Ska unionen hålla fast vid den ensidiga marknadsliberala politik som har misslyckats eller är det äntligen dags för omprövning? Ska de högerextrema partierna lyckas använda EU för att sprida sin intolerans, eller ska vi kunna använda det europeiska samarbetet för gemensamma solidariska lösningar? För att klara framtidens utmaningar så måste vi bryta med EU:s fördrag.

EU-eliten, oavsett om den består av socialdemokrater, högerpartier eller liberaler, är överens om en ekonomisk politik som ökar klyftorna, en politik som räddar bankerna och offrar välfärden när det blir kris. Storföretagen och lobbyisterna har stort inflytande i EU samtidigt som löntagarnas rättigheter och miljön kommer i andra hand. Socialdemokratin har allt mer glidit ihop med högerpartier i en marknadsliberal elit. Gång på gång är det mer marknad och mer privatiseringar som ska lösa alla problem. Samtidigt drabbas vanligt folk av otrygghet och ekonomisk utsatthet. Klyftorna växer ute i Europa samtidigt som makteliten dricker champagne på hotellrum i Bryssel och Strasbourg högt över de som drabbas. Det borde inte komma som en överraskning för någon att många nu tappar tron på systemet. Och alldeles för ofta vänder de sig då till extremhögern.

EU-parlamentsvalet 2019 riskerar att bli ett val då högerextrema partier går starkt framåt. Så ser vår tid ut. Det är partier där rasismen är tätt sammanknuten med kvinnohat och attacker mot hbtq-personer. De vill begränsa mediernas frihet och ger sig på universiteten. Det är rörelser som skriker högt om yttrandefriheten, men själva är de som utgör det största hotet mot den.

De högerextrema partierna går inte bara framåt. Inför valet i maj är de också mer enade än tidigare. De har dessutom lagt om strategi, nu vill de tillsammans ta makten i EU. Det får inte ske. De påstår att de utmanar EUs maktelit och deras högerpolitik, men det riktiga alternativet kommer från vänster. När de sprider hat och rasism sprider vi solidaritet och sammanhållning med de som drabbas av högerpolitiken. Det är de och vi som utmanar EU-eliten. Vi gör det med helt olika alternativ. Vi vill se gemensamma lösningar för att rädda klimatet, stoppa EUs högerpolitik och stärka välfärden. Vi är en del av den växande europeiska vänstern. Vilken sida som vinner valet till EU-parlamentet i maj kan bli avgörande. Vänstern kan göra något som EU-eliten varken kan eller vill, ge verkliga politiska alternativ till de problem som EU-politiken skapar och förstärker.

Samtidigt är klimatkrisen akut. Vad som sker inom EU på klimatområdet de närmaste åren har stor global betydelse. Våra rörelser har den mest konsekventa klimatpolitiken. Vi nöjer oss inte med att investera rätt, vi vill avveckla fossilberoende och klippa EUs band till de mäktiga kapitalintressen som gör vinst på att förstöra klimatet. Vi kopplar klimatfrågan till jämlikhet och demokrati. Vi har förslagen om bättre tågtrafik, utfasning av fossila bränslen och gröna investeringar, men vi går längre än så.

Klimatet skiljer sig från andra politiska frågor eftersom tidsaspekten är så central. Vi kan inte låta åren gå i väntan på det rätta tillfället. För varje år som går fylls atmosfären på med koldioxid som ligger kvar där och får konsekvenser i århundraden, ja årtusenden. Varje förlorat år begränsar vad vi kan göra i framtiden. Enligt FN:s klimatpanel blir de kommande tio åren avgörande. EU-parlamentets mandatperioder är fem år. De som väljs i valet i maj kommer alltså att vara de som ska forma EU-politiken under halva denna tid. En för mänskligheten avgörande tid.

Båda dessa hot – högerextremismen och klimatkrisen – är tydligt kopplade till ekonomin och den marknadsliberala eliten. Ojämlikheten sliter isär våra samhällen. Hotet om arbetslöshet sprider en rädsla för att falla. De som tror att människor stillatigande accepterar att halka på efterkälken medan de rikaste drar ifrån, de tror fel.

Samma kapitalistiska logik gör också att utsläppen rusar på. De rusar på trots att alla vid det här laget vet vad det innebär för klimatet. Högerpolitiker låter marknaden styra trots att det är uppenbart att marknaden inte kan hantera klimatkrisen. Företagens vilja till vinst ska alltid komma först. Men världen brinner. Vad ska vi med politiker till som enbart ser individer utan sammanhang, istället för att se att vi hör ihop? Partier som inte vill ta fajten med de multinationella utsläppsjättarna.  För att klara klimatet måste vi ha politiker som vågar utmana bolag och lobbyister. Politiker som vet på att det går att bygga om samhället. Att vi kan ta tag i saker och tillsammans förändra spelreglerna.

Europa behöver ett bättre och mer demokratiskt samarbete än dagens EU. De nationella demokratierna måste få mer inflytande, företagens intressen måste motas tillbaka. Vi vill ta makten från byråkrater och lobbyister. Därför är det så viktigt att vi nu kan gå ut i en valrörelse tillsammans och prata om hur vi kan göra skillnad.

Vi vill använda vår kritik mot EU för att utmana systemet och förändra. Vi ska inte sprida uppgivenhet – vi ska sprida kamplust. När regeringar vägrar lyda EU:s order och istället bedriver vänsterpolitik – då är vi på deras sida. När länder i EU vägrar godta privatiseringspolitiken så är vi med. När EU vill satsa på militär och upprustning så vill vi att pengarna istället ska gå till klimatinvesteringar. Det ska vara vårt budskap till väljarna.

Vi kan inte tänka oss något viktigare idag än att rädda klimatet och mota tillbaka rasisterna. Vänstern har nyckeln till EU:s förändring.