Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vad var valrörelsens LSS-löften värda?

Maria Persdotter vid manifestation i Stockholm 2016 mot nedskärningarna i personlig assistans.
Maria Persdotter vid manifestation i Stockholm 2016 mot nedskärningarna i personlig assistans. Bild: Bild: Jan-Erik Henriksson/TT

Dagens ETC.

Det har gått mer än 100 dagar sedan valet och fortfarande har Sverige ingen regering. Vi närmar oss 100 presskonferenser om turerna i regeringsbildningen, men inget substantiellt har rapporterats.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vad hände med löftena om att lösa krisen i personlig assistans? Till och med Socialdemokraterna och Moderaterna, som fram till dess varit helt tysta, var i valrörelsens slutskede ute och lovade att problemen skulle lösas, att barn och vuxna med omfattande funktionsnedsättningar skulle få tillbaka rätten till personlig assistans. Det betyder att samtliga riksdagspartier är medvetna om problemen och inställda på att de ska lösas. Eller?

Över 1 800 färre har statlig personlig assistans idag, jämfört med för tre år sedan. Krisen fördjupas för varje dag. För ett barn är det idag i princip omöjligt att få assistans beviljad och antalet barnboenden ökar i rask takt. Föräldrar som inte fått sova på flera år, som vakat över sitt barn och försökt hålla ihop tillvaron med familj och arbete orkar helt enkelt inte längre. Man fattar till slut det tunga beslutet att lämna bort sitt barn.

Det här vet vi. Men var finns den politiska handlingskraften nu? Visserligen har vi ingen regering, men om samtliga partier är överens om att krisen i assistansen måste lösas, vad är det som hindrar att man börjar samtala? Vi som lever med personlig assistans, antingen själva eller i familjen, eller som ansökt om assistans men inte fått den beviljad, vi kan inte vänta längre.

Agera – och agera nu!