Debatt: Vågar du göra annorlunda den här julen?

Julen närmar sig med stormsteg och de flesta gör sig redo för årets höjdpunkt i onödig konsumtion, ätande av skitmat och allmän planetförstöring. Det börjar med Black Friday då vi kan köpa billigt skräp som någon annan får betala ett högt pris för. Sedan har vi det årliga julspektaklet då vi ger barnen lek­saker som underhåller dem i max tre dagar, ställer in besprut­ade granar i vardagsrummet och förtränger att bakom så gott som varje julskinka eller korv fanns ett djur med känslor som aldrig fick möjlighet att leva ett värdigt liv. 

Vill du kalla mig för Grinchen nu? 

Jag förstår dig, men sanningen är att jag inte på något sätt vill förstöra julen eller vinterns högtider. Tvärtom – jag vill se till att vi fortfarande kan fira dem när jag själv blivit farfar. Men om vi fortsätter så här kommer julen att se väldigt annorlunda ut i framtid­en. Gemenskapen, glädjen och festligheterna blir ett minne blott. 

Varje år skövlas 15 miljoner kvadratkilometer skog för att göra plats åt palm- och sojaplantager. Två tredjedelar av alla jordens insekter har utrotats på 26 år. På fyra dagar slaktas det lika många djur som det finns människor på planeten. Jordens medeltemperatur stiger stadigt. Det här beror till stor del på våra moderna vanor, trots att vi är många som till vardags försöker göra medvetna val.

Kring högtider råder det dock något slags undantagstillstånd. Då får vi unna oss utan att tänka på konsekvenserna, vilket också är varför julen har blivit högtidernas största miljöbov. Det shoppas, äts och slängs som att det inte finns en morgondag. 

Julen har successivt börjat frikopplas från det som en gång var svensk matkultur. Vi äter hinkvis med risgrynsgröt kring jul, över hela landet. Hur mycket ris tror du odlas i Sverige? Hälften av allt ris som produceras i världen kommer från Kina, Indien och Bangladesh. Det är en odling som kräver otroligt många externa medel och släpper ut gigantiskt mycket metangas i atmosfären. Förtjänar inte tomten bättre än risgrynsgröt på julafton? Det finns lantsorter av spannmål som både pallar med klimatförändringar och som är unika för nordens terroir. 

Vi har dessutom blivit sanslöst slösaktiga. Ett exempel är blod från slakt­erier som i regel hamnar i golvbrunnen. Hur kan man idag inte se resursen i blodet? Blod går att förädla och äta. Allt annat är absurt. Man kan göra allt från bröd till blodkorv. Men idag är regelverket så krångligt att bara vissa slakterier med massproduktion kan förädla blodet och sälja för att bli till blodpudding. Tänk vad mycket mat vi skulle kunna göra om vi bara tog tillvara på allt! Matsvinn är inte bara de produkter som passerar utgångsdatum i butiken eller maten vi slänger ur kylen hemma. Svinnet börjar långt tidigare i kedjan än så och du kan påverka baserat på hur du ser på maten och hur du konsumerar.

Idag har vi det så bra att vi till och med tycks glömma att vi kan äta våra hembakade pepparkakshus. Varför köpa en billig deg, grädda husdelar och sen ta fram en limpistol för att montera ihop det hela? Att det i degen finns pomerans från Västindien, stjärnanis från Asien och att alla kryddor har plockats, förädlats och fraktats hit har vi inte en tanke på när pepparkakshuset får gå i soptunnan. 

Men om du vågar tänka på värdet och ansträngningen som finns i dessa kryddor, skulle du då verkligen kunna slänga ditt peppar­kakshus utan att få en klump i magen?

Det är många som inte är beredda att göra det som behövs. Anledningen är, nästan alltid, att man inte förstått konsekvenserna om vi inte gör det. Det känns abstrakt, lite som att sola för mycket och veta att man kan få hudcancer om 30 år. Det är ju så långt fram i tiden, och kanske händer det inte ens? Jag vill ju bara vara lite brun! 

Men vi behöver inte föreställa oss kriser, naturkatastrofer och klimatflyktingar, om det nu känns för abstrakt. Vi kan bara fråga oss vilken del av julen vi vill offra. Kanske snön? Det är väl ändå skönt att ha det lite varmare under vintern. Eller julklapparna? Slippa springa omkring och leta presenter till halva släkten. Julmaten då? För med torka, översvämningar och utfiskade hav slipper vi baka lussebullar och fundera över vilken Abba-sill vi ska ha i år.

Vi vet idag att BNP och lycka inte hänger ihop, i så fall skulle vi vara de lyckligaste i världen. Vi vet också att välfärd inte rimmar med folkhälsa för då skulle vi vara världens friskaste befolkning. Det finns ingen koppling mellan lycka, hälsa och det konsumtionssamhälle vi har låtit ta över i Sverige. Man kan inte köpa sig lycklig och frisk med andra ord.

Vi måste se till att all mat vi äter produceras utan naturfrämmande kemikalier och konstgödsel. Matproduktion behöver inte ta kol på både jorden, naturen och livet i stort. Att producera ren, hållbar mat har vi gjort förr och det kan vi göra igen med hjälp av avlastande teknologi och avancerad logistik.

Vi tycks bli som mest uppfinningsrika när vi vill undvika att tänka på klimatet och när vi vill rättfärdiga våra beteenden. Låt oss istället använda samma kreativitet till att hitta lösningar. Och inte bara lösningar som innebär uppoffringar och en nedgradering av livskvalitet, utan lösningar som ger mer värde till högtider och livet i allmänhet. 

Jag vill fira en jul med gott samvete under uppsikt av mina barn som ser allt jag gör. Men inte en jul där jag känner att något saknas, utan en jul där jag vet att allt från julklappar till maten på bordet bidrar till att göra värld­en till en bättre plats snarare än sämre. Ingen vill väl vara en del av problemet när man kan vara en del av lösningen? Och med en ny regering som gör klimatarbet­et ännu svårare behöver vi fler människor som går i bräschen.

Så för er som vill, häng med! Öppna ögonen och var med och driv på den förändring som måste göras. Sluta se din matkonsumtion som en kostnad och se det istället som en investering. När du handlar ekologiska, vettigt producerade råvaror, se det som att du har investerat i rent vatten, mångfald, välmående matjordar och människor som lägger sin själ i att producera bra mat på ett schysst sätt. Att invest­era i framtiden är bra alla gånger. Och gott blir det dessutom.

Gör denna jul till den första av många där du kombinerar magiskt bra mat med sunda värderingar. Våga ändra på traditioner och ha mod att stå upp för vad du tror på. Vem vet, du kanske också blir kallad för Grinchen? Men hellre vara en medveten grinch än en sovande törnrosa.