Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sverige utanför Nato blir ett andningshål

Bild: Anders Wiklund/TT

Dagens ETC.

Att en så viktig och för fram­tiden avgörande fråga som Nato ­forceras fram, rundar socialdemokratins medlemmar och ingår i en valtaktisk manöver är oroande för den demokratiska framtiden, skriver Sven Britton.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det är en ödets ironi att nu när det verkar som vi ska lämna vår 200-åriga alliansfrihet och ansluta oss till en kärnvapenbestyckad militärpakt under amerikansk ledning så sker det när vi första gången sedan den parlamentariska demokratins införande i vårt land äntligen har en kvinna som statsminister.

I alla tider är det kvinnor i vårt parti som verkat för fred och nedrustning men nu under kvinnlig stats- och utrikesminister och med en deklarerad feministisk utrikes­politik är det helt om och det militära försvaret ska skyndsamt förstärkas och alltså i värsta fall kunna ställas under amerikanskt befäl.

I ett tal på ABF, Stockholm av utrikesminister Ann Linde den 23/4 framgick klart att regeringen redan bestämt sig. De rådslag om säkerhetspolitiken som vi medlemmar snabbinkallats till kan således på sin höjd påverka eventuella förbehåll i ansökan. Inget kontrauttalande har hört från S-kvinnor eller kvinnodistriktet, det senare kanske inte så konstigt då dess ordförande Annika Strandhäll nog inte vill riskera sin position i regeringen.

Orsaken är förstås det ryska överfallet på Ukraina och alla länder väster om Ryssland har svarat med att själva öka resurserna för krig. Störst upprustning har dock USA, Kina och Ryssland. Svårt att förstå att denna allmänna upprustning inklusive Sveriges skulle befrämja fred i världen.

Bestörtningen inför överfallet och omänskligheten i dess framfart gör skyndsamhet i bemötandet ­begriplig men motåtgärderna måste kunna diskuteras och åsido­sättande av grundläggande moment i vårt samhälle får inte ingå i insatserna.

Sveriges anslutning till Nato är intimt förknippad med Finlands. Att Finland ansöker, med dess långa gräns mot ett Ryssland vars expansiva ambitioner i närområdet blivit blodigt uppenbara, är begripligt och dess forna vänskapspakt med Ryssland är nu överspelad.

Sverige borde däremot våga fortsätta att stå vid sidan för att vara ett andningshål för de förhandlingar som ett av Nato omringat Ryssland behöver förr eller senare, troligen förr. Argumentet att Norge fortsatt att vara anlitat som fredsmäklare trots medlemskap i Nato gäller inte i konflikter där Nato är direkt eller indirekt inblandat som i det här fallet.

Vår solidaritet med Finland kan innefatta andra komponenter som underrättelsetjänst, cyber­övervakning och civilförsvar. Vi kan inskränka våra konventionella försvarsinsatser till att ingå i den nyinrättade europeiska insats­styrkan samtidigt som vi i likhet med Finland fullföljer vårt EU-medlemskap med att bejaka eurosamarbetet.

Europa – där ett Ryssland med en annan regim bör ingå – som en buffert mellan USA och Kina är en vision som är rimlig i framtiden och som starkt omfattas av Frankrikes omvalde president.

Nato-frågan bör inte ingå i ­valrörelsen, därtill är frågan alltför komplicerad, säger vår parti­sekreterare Tobias Baudin. Enda sättet att undvika det är att ta ett snabbt beslut i riksdagen där det finns en framhetsad stark majoritet för en snabbanslutning under förutsättning att Socialdemokraterna säger ja. Ett sådant beslut skulle också avväpna Moderaternas idag kanske främsta argument mot S.

Att en så här viktig och för ­framtiden avgörande fråga forceras fram, rundar medlemmarna och ingår i en valtaktisk manöver är oroande för den demokratiska framtiden.