Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sverige har mycket att lära av Gårdsten

Bild: Foto: Björn Larsson Rosvall

Dagens ETC.

Segregationen är ett av våra allvarligaste samhällsproblem och bidrar till utanförskap och utsatthet. Därför måste vi arbeta mot det. Det går att förändra. Det har Gårdstensmodellen visat, en modell som vände ett utsatt område till ett föredöme för hela Sverige.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sverige har mycket att lära av Gårdsten, trots att det tillhör ett av landets särskilt utsatta områden, enligt polisen. Genom att använda den så kallade Gårdstensmodellen i fler miljonprogramsområden kan man nå stora resultat, få mer attraktiva förorter och motverka segregationen.

Från att ha varit ett nedslitet och otryggt område med tusentals tomma lägenheter på 90-talet har bostadsområdet i nordöstra Göteborg blommat upp. Genom ett långsiktigt arbete som bygger på ett inkluderande tänk för att förebygga brott och skapa trygghet har man lyckats vända den negativa utvecklingen.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Idag är stadsdelen vital och attraktiv, mycket tack vara de olika parterna i lokalsamhället. Nu står lägenheterna inte tomma, istället är det kö till bostäderna. Många av dem som gärna vill bo i Gårdsten kommer dessutom från helt andra stadsdelar. Kriminaliteten har minskat stadigt de senaste åren. Brottsligheten är nu mindre än hälften av Göteborg som helhet. Arbetslösheten minskar. Antalet arbetssökande var 14 procent 2016 jämfört med 15,7 procent året innan.

För att få till stånd en förändring har både kommunen, det lokala näringslivet och det kommunala Gårdstensbostäder har fyllt en viktig funktion. En av nycklarna har varit fler jobb som skapats i närområdet för de boende, bland annat av det lokala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som anställt trygghetsvärdar och bostadsvärdar. Dessutom har de boende fått sitta i styrelsen för Gårdstensbostäder. Många idéer som kommit från de boende har kunnat få gehör. Det har gjort att de boende fått ett mer personligt engagemang i området och gett känslan av att det är ”våra bänkar” som står där, då är det lättare att vilja ta hand om och skydda området.

En annan framgångsfaktor är ett samarbete med krafter som gynnar demokratiska idéer och att det råder ordning och reda i områdena. I Gårdsten har man länge haft en Trygghetsgrupp. Gruppen är aktiv varje dag och rör sig i området, eskorterar boende hem, de handhar akuta lägenhetsrelaterade problem, gör inventeringar av belysning och åtgärdar platser som känns otrygga. Även nattvandringar har anordnats i Gårdsten, vilket har varit en nyckel i trygghetsskapandet. Det går alltså vända utvecklingen i ett utsatt område.

För att lyckas sprida Gårdstensmodellen i hela staden kommer Miljöpartiet att driva på alla kommunala bostadsbolag att inspireras av Gårdstensmodellen. En annan långsiktig åtgärd är att bygga ett mer levande stadsliv med fler butiker, restauranger och olika boendeformer, vilket kan göra fler förortsområden mer attraktiva för människor med olika plånböcker. Kommunen arbetar nu på att steg för steg bygga ihop fler förortsområden för att skapa bredare underlag för butiker och näringsliv.

Man har lockat nya aktörer och andra boendeformer. Riksbyggen, Robert Dicksons stiftelse och Egnahemsbolaget har byggt både villor och studentlägenheter, vilket skapar underlag för människor med olika bakgrunder och plånböcker. Det är kanske den viktigaste pusselbiten för att skapa ett integrerat samhälle, vid sidan av trygghetsskapande åtgärder.

Men mer måste göras. Alla måste känna sig delaktiga. Om varje förskollärare, varje butiksinnehavare, varje byggare agerar tidigt på oroande tecken på kriminalitet och extremism, då bygger vi grunden för ett bättre samhälle.