Debatt: Sverige behöver civilplikt– det gör landet starkare

Coronapandemin är inte den enda kris som vårt samhälle har genomlidit under de senaste 20 åren. Och de skogsbränder, ­stormar och andra extremväder vi upplevt blir allt vanligare. Det har flera orsaker, men en bidragande faktor är den pågående klimatförändringen. Sommarens rapport från IPCC visade tydligt hur akut läget är. 

Allt talar för att detta är ett slags nytt normalläge – en allt osäkrare omvärld, där kriserna blir både mer frekventa och mer omfattande. Exakt hur dessa kriser kommer att se ut vet vi inte idag. Men vi kan redan nu dra lärdomar från det vi upplevt under de senaste åren, och göra det vi kan för att vara så förberedda som det bara är möjligt inför nästa kris.

Hittills så har samhället mött upp de kriser Sverige drabbats av på ett förtjänstfullt sätt. Sjukvårdspersonal, brandmän, poliser, militärer och många andra har gjort enorma uppoffringar för att lindra effekterna av pandemin, skogsbränderna och stormarna. Men samtidigt har ett antal brister i Sveriges kris­hanteringsförmåga uppdagats.

Det är nu viktigt med politiska krafttag för att se till att dessa brister åtgärdas. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen tagit en rad initiativ för att stärka den svenska kris­beredskapen. Bland annat ska en parlamentarisk kommitté se över den svenska grundlagen för att möjliggöra ett snabbare agerande vid framtida kriser, en funktion med ansvar för nationell sam­ordning av försörjningsberedskapen ska utredas, och en ny myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas.

Allt detta är bra. Men det finns ännu mer som behöver göras. Vi har ett gyllene läge att sätta riktningen för det moderna civila försvaret. Det socialdemokratiska partiet bör verka för ett återinförande av civilplikten.

Många kriser ställer krav på en omfattande mobilisering av resurser. Inte sällan är behovet av personal mycket stort. Personal som är särskilt utbildad för att lösa de uppgifter som krävs vid en kris. Det kan handla om att hjälpa till vid ett släcknings­arbete, en massevakuering, eller ett fördämningsbygge. Civil­pliktig personal skulle därför bli ett värdefullt tillskott till den svenska krisberedskapen.

När den borgerliga regeringen år 2009 drev på för att lägga den allmänna värnplikten vilande var det ett hårt slag mot den svenska krisberedskapen. Den nuvarande regeringens beslut om att återuppta värnplikten från 2017 var ett mycket välkommet steg mot en stärkt krishanteringsförmåga. Men vi menar att det är angeläget att den militära plikten kompletteras med en civil motsvarighet, i likhet med den som tidigare funnits i vårt land.

I slutändan handlar det om att vi som socialdemokrater vill bygga ett starkt samhälle där varje medborgare känner tilltro till våra myndigheter och deras förmåga att stötta samhället vid påfrestningar. När vårt militära försvar stärks är det rimligt att också dess civila motpart byggs ut. 

Återinförandet av civilplikten är en reform som skulle bygga samhället starkare, och mer ­motståndskraftigt.