Opinion
Debatt: Stoppa Turkiets brott mot folkrätten i Syrien
ETC nyhetsmagasin.
Turkiet fortsätter att begå dagliga krigsbrott i syriska staden Afrin, och nu angrips även andra delar av norra Syrien. Det är dags att ställa president Erdogan till svars för de krigsbrott som hans land har begått och förhindra att fler begås, skriver företrädare för flera solidaritetsföreningar för Kurdistan.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.
Det har idag gått fyra år sedan Turkiet invaderade Afrin i norra Syrien, och terror, fördrivning av invånarna, våldtäkter och mord stod på dagordningen. De flesta invånare har tvingats fly, men de som lever kvar är totalt rättslösa och riskerar varje dag att utsättas för ytterligare övergrepp och tortyr. Samtidigt finns turkisk militär ständigt beredd vid gränsen och nu görs också dagligen attacker mot andra områden i norra Syrien.
Den internationella folkrätten är en stor del av förklaringen till att vi sett allt färre krig under den senare delen av 1900-talet och början av 2000. Men folkrätten fungerar bara om den uppfattas som legitim och effektiv. För att kunna binda parter även vid extrema situationer såsom väpnade konflikter måste rättsordningen uppfattas som så pass stark att de ingående parterna får räkna med att stå till svars för sina övergrepp – oavsett om de blir vinnare eller förlorare i den konflikt de befinner sig i. Det är alltså viktigt för alla fredsälskande människor och nationer att ingen krigsförbrytare tillåts undkomma, oavsett om de tillhör en segerrik nation med goda band till supermakter.
Vi som undertecknar denna artikel har skrivit till den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) och krävt att Recep Tayyip Erdoğan, president för Turkiet, ställs till svars för de krigsförbrytelser som Turkiet gjort sig skyldiga till vid invasionen av Syrien.
Den nionde oktober 2018 rullade turkiska militärfordon in över gränsen till norra Syrien (Rojava). Det innebar ett avbrott i, och kanske slutet för, ett mångkulturellt demokratiprojekt som involverat alla etniciteter i området – men främst kommit att förknippad med de kurder som utgjorde den största gruppen.
Efter flera års hårda strider mot den islamiska staten var läget i området stabilt, invånarna i Rojava hade besegrat IS, och var i full färd med att både återuppbygga sitt område och att bygga upp ett demokratiskt system som var unikt i Mellersta Östern.
Alla dessa ansträngningar fick läggas åt sidan när de på nytt blev en bricka i stormakternas spel. Bara några minuter efter ett telefonsamtal mellan Turkiets president Erdogan och USA:s president Donald Trump drog USA tillbaka sina trupper. Omedelbart därefter började Turkiet bombardera gränsområdet och snart började pansarvagnar rulla över gränsen.
Att invadera ett annat land är ett så kallat aggressionskrig och utgör ett brott mot folkrätten, tydligt uttryckt exempelvis i stadgar från ICC. Turkiets invasion är alltså en krigsförbrytelse, oavsett vilka andra benämningar den kan ges. Den högt aktade folkrättsjuristen Carla de Ponte – tidigare chefsåklagare för två av FN:s krigsförbrytartribunaler – anser att Erdogan bör utredas för att ha begått folkmord. Förutom invasionen i sig har striderna präglats av stort övervåld och extrem grymhet. De irreguljära trupper som utgjort Turkiets frontlinje har bestått av IS-medlemmar som begått brutala mord och övergrepp. Ett exempel är avrättningen av den kvinnliga aktivisten Havrin Khalat som mördades när hon färdades i sin bil.
Det pågår även en etnisk rensning i norra Syrien som resulterar i att kurder och andra folkslag drivs bort medan tusentals syriska flyktingar tvångsförflyttas till området.
Erdogans agerande är ett glasklart brott mot folkrätten och det internationella samfundet måste markera, i första hand genom att utreda vad som skett. Folkrätten uppstod ur insikten att det måste finnas en yttersta gräns även i krig för att förhindra upprepande av historiens övergrepp – den insikten måste vi värna även idag.
