Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Stoppa de osäkra åldersbedömningarna

”Åldersuppskrivningarna har haft en avsevärd inverkan på hur de asylsökande bedömts och behandlats”, skriver Inger Johansson.
”Åldersuppskrivningarna har haft en avsevärd inverkan på hur de asylsökande bedömts och behandlats”, skriver Inger Johansson. Bild: Bild: Johan Nilsson /TT

Dagens ETC.

Statens medicinal-etiska råd, SMER, har nyligen uppmanat justitiedepartementet att tillsätta en oberoende granskning av Rättsmedicinalverkets bedömningar av ålder i asylprocessen. I skrivelsen pekar man på brister när det gäller rättssäkerhet och etik.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Den metod som används anses inte tillförlitlig och svarar inte upp mot kravet på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Enligt SMER redovisas inte med vilken osäkerhet man fastställt en viss ålder. Då Rättsmedicinalverkets bedömningar ligger till grund för Migrationsverkets åldersuppskrivningar innebär detta en avsevärd risk för att unga pojkar blivit felaktigt bedömda som äldre än de är. Det vill säga att barn har behandlats som vuxna.

Man framhåller också att svenska myndigheter har att respektera principen om ”the benefit of the doubt” eller tvivelsmålets fördel, som är en bevislättnadsregel som gäller inom svensk rätt. Enligt SMER framgår det av det omarbetade asylprocedursdirektivet att om det efter en medicinsk åldersbedömning fortfarande finns tvivel om den enskildes ålder ska beslutsfattaren utgå från att han eller hon är underårig. I samma skrivelse framhålls också att Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muiznieks, uppmanat svenska myndigheter att säkerställa att minderåriga alltid ges tvivels­målets fördel när det finns tvivel kring dennes ålder.
 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Till SMER:s skrivelse bifogas två medlemmars (Åsa Gyberg- Karlsson, V och Finn Bengtsson, M) yttranden: de yrkar att åldersbedömningarna avbryts helt tills de stora frågetecknen klarats ut.

Åldersuppskrivningarna har haft en avsevärd inverkan på hur de asylsökande bedömts och behandlats. Efter 18 års ålder har de inte kunnat bo kvar i sina familjehem, då staten reducerat kommunernas bidrag från den åldern. Detta har haft en ödesdiger inverkan på ungdomarnas möjlighet till trygghet, en fast bostad och stöd i form av god man och andra sociala kontakter. Att erbjudas boende i Migrationsverkets vuxenboenden långt från sin invanda miljö och gymnasieskola, har för många inte setts som ett alternativ. För dem har hemlöshet och utsatthet blivit följden.

När det gäller att utvisa till Afghanistan har ålder också en avsevärd betydelse. Barnet har rättigheter av ett helt annat slag än en vuxen person. Att då inte vara säker på att den ålder som fastställts är helt riktig, är utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv förkastligt.

Av SMER:s skrivelse framgår att man ser mycket allvarligt på situationen. Att regeringen i detta läge inte avbryter Migrationsverkets åldersbestämningar med stöd av RMV:s bedömningar framstår som oansvarigt.  

Förutom de osäkra åldersbedömningarna, har det visat sig att av de 7 500 som fått beslut efter ansökan om uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen, har en tredjedel fått avslag. De kommer med stor sannolikhet att utvisas då Afghanistan fortsatt räknas som ett säkert land för internflykt av Migrationsverket.

Detta trots att Reportrar utan gränser har rankat landet som det farligaste för journalister att besöka. Och där UNHCR, Rädda Barnen, Amnesty och Röda Korset har bedömt läget för osäkert för internflykt och avrått från utvisningar dit. Som en följd av det ökande våldet i landet rapporterades om fler än 20 000 krigsdödade under 2018. Dessa siffror överstiger både de i Syrien och Jemen.

Mot denna bakgrund framstår det som det enda rimliga att:

1. Stoppa åldersbedömningarna och ge de ensamkommande amnesti. 

2. Ompröva bedömningen av säkerhetsläget i Afghanistan och stoppa utvisningarna.