Debatt: Statsministern inför nollvision – men sviker våldsutsatta kvinnor

Ulf Kristersson (M) har inlett valåret genom att i media lova att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nollvisionen består främst av repressiva åtgärder och ett nytt ministerråd där statsministern själv ingår. 

Vi är inte emot repressiva åtgärder om de skyddar kvinnor genom att frihetsberöva män som inte har rehabiliterats. Problemet är att regeringen prioriterar att låsa in förövarna istället för att fokusera på det förebyggande arbetet och att hjälpa kvinnor. Arbetet kan inte börja först efter att någon blivit utsatt, nollvisioner handlar per definition om att förebygga. 

Det ensidiga straffrättsliga fokuset reducerar våldet till enskilda ”monster” och osynliggör både samhällets ansvar och det faktum att våldet är strukturellt – att det är män som utövar våld mot kvinnor.

Medan Kristersson, Gunnar Strömmer (M) och Jakob Forssmed (KD) åker på minnestundsturné och talar om garantier för kvinnors säkerhet företräder de en regering som aktivt motarbetar våldsutsatta kvinnors rätt till skydd. 

Vad vi bevittnar är den största nedmonteringen av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Sveriges moderna historia.

Sedan tillståndsplikten infördes 2024 har 34 ideellt drivna skyddade boenden tvingats stänga. I stora delar av landet är det idag flera timmar till närmaste skydd, samtidigt som det nya systemet gjort att flera boende står tomma. Detta beror självfallet inte på att kvinnors utsatthet minskat sedan regeringens lagändring utan på deras dödliga kvinnopolitik. Vad vi bevittnar är den största nedmonteringen av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Sveriges moderna historia.

Hur vågar Kristersson tala om trygghet när man monterat ned det skydd som finns? Hur kan regeringen lova säkerhet samtidigt som kvinnor nekas plats på boenden, bollas mellan kommuner eller tvingas stanna kvar hos sina förövare i brist på stöd och skydd från samhället?

Ung vänster kräver att tillståndsplikten omedelbart avskaffas och att lagen om barns egen placering rivs upp. Vi vill se ökade och långsiktiga resurser till kvinnojourerna, feministiskt självförsvar i alla skolor och en feministisk stadsplanering. Angiverilagen måste stoppas och Igor-modellen återinföras och utvecklas. Det behövs billiga bostäder där våldsutsatta kvinnor får förtur, åtgärder mot lönegapet samt höjda och jämställda pensioner. Vi kräver en särskild enhet på Kronofogden mot ekonomiskt våld, förbud mot surrogatmödraskapsagenturer och könsdiskriminerande reklam, porrfilter i skolor samt obligatorisk utbildning om könat våld inom rättsväsendet. Vi vill förbjuda strippklubbar, stärka sexköpslagen enligt fransk abolitionistisk modell och stoppa spridningen av pornografi, inklusive AI-genererad porr.

Vi kräver konsekvent politiskt arbete för att stoppa mäns våld mot kvinnor. 

Värna varje kvinnoliv!