Debatt: Statlig finansiering får inte avgöras av genitalieinspektion

I december nåddes Flicka­plattformen av Jämställdhetsmyndighetens nekande beslut om etableringsbidrag, ett statsbidrag som ska gå till nybildade organisationer för att etablera en ordinarie verksamhet. Vi blev självklart besvikna på att vi inte ges möjlighet att fortsätta etablera vår viktiga verksamhet som syftar till att förbättra och stärka flickors, unga personer med transerfarenhet och unga icke-binäras position i samhället. 

Men det var inte beslutet i sig som medförde en dålig eftersmak – det är tolkningen av de krav som ligger till grund för etableringsbidraget som får oss driva frågan vidare. När vi började granska de kriterier vi faller på slogs vi av vilken snäv tolkning myndigheten gör av förordningens syfte. Och hur denna tolkning utesluter den nya unga kvinnorörelsen.

Vi är många som arbetar för att stärka kvinnors egenmakt och inflytande i samhället. Vi vet också att kvinnors organisering är en förutsättning för att krossa patriarkala strukturer och uppnå ett mer jämställt samhälle. I linje med detta är syftet med Jämställdhetsmyndighetens statsbidrag att stödja kvinnor i egna samman­slutningar, främja kvinnors deltagande i demokratiska processer och i samhällslivet och göra det möjligt för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. 

Det låter ju jättebra, men det som blir problematiskt är myndighetens tolkning av vem som är kvinna. Enligt svensk lagstiftning finns det två juridiska kön, man och kvinna, men i lagen saknas en beskrivning av vad som definierar vem som är en man och vem som är en kvinna. Din könstillhörighet bestäms vid födseln efter en genitalieinspektion av förlossningspersonalen som helt enkelt tittar mellan benen på dig och kryssar för en ruta, man om du har en penis, kvinna om du har en vagina. 

22 år in på detta millennium vet vi att det här är ett förlegat sätt att bestämma könstillhörighet. Det finns många människor som inte identifierar sig med det fack de delas in i vid födseln och som genom sin blotta existens för en kamp mot samhällets binära könsstrukturer. Folkhälsomyndighetens utredning ”Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner”, från 2015, visar att transpersoner i större utsträckning än övriga befolkningen lider av psykisk ohälsa, suicidtankar och suicid­försök. Transpersoner löper även större risk att bli utsatta för kränkningar, trakasserier, våld och hot om våld. Med utgångspunkt i detta har hbtqi-rörelsen länge kämpat för att juridiskt kön ska utgå från självbestämmande och självidentifikation, inte fysiskt attribut. 

Vårt fall påvisar tydligt att myndighetens snäva tolkning av kön blir helt avgörande för feministiska organisationer som arbetar inkluderande med personer som identifierar sig som trans eller ickebinär. Det tvingar ideella föreningar att skriva om sina stadgar och göra om medlemssystem för att passa in i myndighetens ramar. I förlängningen kan detta också innebära att organisationer tvingas välja mellan att exkludera medlemmar vars kön inte överens­stämmer med sitt personnummer, eller riskera att stå utan finansiering. 

Att begränsa demokratiska organisationers medlemsbas utifrån en omodern könsuppdelning står i direkt konflikt med myndighetens uppdrag: att främja jämställdhet. Dessutom misslyckas Jämställdhetsmyndigheten med sitt uppdrag att ”agera som strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter och därför ska integrera ett hbtq-perspektiv i ordinarie verksamhet”. 

En ny könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande och där könsidentiteten inte är kopplad till vilka genitalier du föddes med förväntas inom kort. Ett mycket viktigt steg för transpersoners egenmakt. Därtill skulle denna lagstiftning skapa bättre förutsättningar för organisationer som samlar kvinnor bortom det biologiska, att fortsätta sitt viktiga arbete för en intersektionell feministisk rörelse. 

Men vi har inte tid att invänta en ny lagstiftning. För att få Jämställdhetsmyndigheten att ifrågasätta rigida normer och skapa bättre riktlinjer har Flicka­plattformen valt att överklaga myndighetens beslut. Vi vill säkerställa att kvinnoorganisationer som arbetar för jämställdhet utifrån ett transinkluderande perspektiv kan få möjlighet att växa sig starkare och ­fortsätta utveckla den feministiska ­organiseringen. Vi ser fram emot att inleda en rättsprocess som förhoppningsvis breddar svenska myndigheters syn på kön, och för oss närmare samtiden.