Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Skolan måste få ett lyft efter tuffa pandemiåret

Lärarna har gjort ett strålande jobb under pandemin, men förtjänar bättre förutsättningar än innan pandemin, skriver debattörerna.
Lärarna har gjort ett strålande jobb under pandemin, men förtjänar bättre förutsättningar än innan pandemin, skriver debattörerna. Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC.

Trots corona har eleverna fått sin utbildning tack vare lärarnas insatser. Men när skolan startar på nytt borde den få en riktig omstart. Annika Nylén och Karin Odelblad berättar vad Feministiskt initiativ vill göra.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Pandemin har börjat klinga av och de flesta skolorna kommer att börja med närundervisning igen, men mutationer på coronaviruset lurar i vassen. Vi vet inte hur det blir i höst.

Vi vet att alla i samhället har mått dåligt under pandemin och elevhälsan i skolan behöver stärkas. Feministiskt initiativ har förslag på fler vuxna i skolan med kompetens om barnets mående och sociala situation, som socialpedagoger, skolsköterskor och kuratorer som kan stärka elevhälsan i skolan.

Att skolan kan vara platsen där ett barn kan få stöd och hjälp måste hållas i åtanke. Barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa eller missbruk berättar i rapporten ”Skolkurage”, som föreningen Maskrosbarn tagit fram, att det kan vara avgörande för deras mående att det finns någon i skolan som frågar hur en mår.

Inför skolstarten varje höst presentera organisationen Friends en rapport om tryggheten i skolan, i år är det fokus på den rasistiska mobbningen som många barn utsätts för. För Feministiskt initiativ är detta obegripligt att inte andra partier vill satsa mer på förebyggande och främjande arbete i skolorna. Som Friends generalsekreterare Maja Frankels betonar så finns lagstiftning mot diskriminering och kränkningar redan. Det som saknas är kunskap och resurser i skolan för att förhindra att fler barn utsätts för rasistisk och annan mobbning.

Skolsegregationen har ökat. Feministiskt initiativ vill ta bort möjligheten att göra vinst på skattepengar. De ska gå till elevernas lärande och inte till utdelning till aktieägare. Ett annat sätt att motverka segregationen kan vara att intagningen till skolor sker centralt i kommunerna som gör det möjligt att blanda elevgrupperna.

Samhället är idag både multi­kulturellt och multidigitalt. I skolan ska eleverna träffa alla slags människor, vilket gör att förståelsen för människors olikheter blir större.

Det viktigaste för ett framgångsrikt lärande är motivationen och lusten att lära. Det gäller att förhålla sig till detta. Det livslånga lärandet är en viktig sak. Att lära sig hur man lär och att tycka det är roligt är viktigt hela livet. Som den nyzeeländske  forskaren John Hattie slagit fast en gång för alla  i sin forskning, är läraren den viktigaste framgångsfaktorn för elevernas lärande. Lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö måste uppmärksammas, då vi räknar med en gigantisk lärarbrist inom en ganska snar framtid. De siffror som man räknar med varierar beroende på källa, mellan 50 000-70 000 lärare kan komma att saknas de närmaste fem åren. Lärarnas status behöver uppvärderas. Lärarna ska ha en ordentlig och meningsfull fortbildning i didaktik och digitalt lärande. Läraryrket, som är så  intressant och meningsfullt, bör locka de dugligaste personerna till yrket.

Dessutom behöver de estetiska ämnena bli viktigare. Samarbete med kulturskolan förordas. För en del elever är praktiska ämnen och inslag viktigt och som i stor utsträckning kan öka deras motivation och lust att lära.

Låt oss vara optimistiska! Skolan har klarat sig relativt bra under pandemin på grund av att både skolpersonal och elever gjort sitt yttersta.

De förtjänar bättre förutsättningar, avskaffa vinsterna i utbildningen, skolpengen och skolvalet. Utveckla den digitala kompetensen hos lärare och elever och gör elevhälsan tillgänglig och tillräcklig för alla elever runt om i landet.

00:00 / 00:00