Debatt. .

2016-04-28 03:00

Skärp diskrimineringslagen

Det är idag helt okej för vissa butiker att stänga ute personer med nedsatt rörelseförmåga. Ett undantag i diskrimineringslagen gör möjligt. Det vill vi ändra på, skriver Björn Häll Kellerman och Madeleine Beermann.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Förra året fick Sverige ett nytt tillägg i diskrimineringslagen. Det innebär att bristande tillgänglighet, som att inte kunna ta sig in i en lokal med rullstol, kan räknas som diskriminering. Men företag som har färre än tio anställda undantas lagen.

Vi menar att undantaget skapar ett demokratiskt problem eftersom det gör det helt okej för väldigt många företag att stänga ute en grupp människor. Det trodde vi att demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP) höll med om när hon förra året lovade att skärpa diskrimineringslagen. Men ännu har inget hänt. Varför?

Bristande tillgänglighet är inget litet problem. Det är, tvärtom, ganska utbrett bland myndigheter, företag och kommuner. Siffror från SCB visar att nio av tio företag inom handel inte omfattas av förbudet. Samma höga siffror gäller andra områden såsom hotell och restaurang samt transport.

Samtidigt uppskattar SCB att det finns cirka 300 000 barn och unga som har en funktionsvariation (som nedsatt rörelseförmåga) i Sverige. Med vuxna blir det fler. Bristande tillgänglighet skapar alltså ett exkluderade samhälle för hundratusentals människor.

Anledningen till varför det finns ett undantag för företag med färre än tio anställda är att man vill skydda små företag från kostnader. Man är helt enkelt rädd att anpassningar som små företag skulle bli tvungna att göra skulle kosta för mycket. Men i de flesta fall handlar det bara om att köpa in en ramp, sänka trösklar, fixa en dörröppnare eller möblera så att du kan ta dig fram med rullstol, rullator eller barnvagn.

Samtidigt menar branschorganisationen Svensk Handel att köpkraften hos personer med funktionsvariation är cirka 120 miljarder kronor. Tar man dessutom i beaktande att många anhöriga väljer samma butiker som sina familjemedlemmar blir köpkraften ännu större. Det är en bevisad köpkraft. Att göra anpassningar tror vi därför skulle löna sig för små företag.

Men den största nyttan med att ta bort undantaget skulle vara för oss med nedsatt rörelseförmåga. Att ta bort undantaget för företag med färre än tio anställda skulle visa att vi har rätt att inte bli diskriminerade. Att ta bort undantaget visar att vi har rätt att kunna göra vardagliga saker som röra oss fritt i samhället, handla i de butiker vi vill och få möjlighet att plugga med våra kompisar på caféer.

Det undantaget visar är att staten idag tycks vara helt okej med att vissa människor stängs ute. Därför uppmanar vi Alice Bah Kuhnke att hålla det hon lovade. Ta bort undantaget. Det är diskriminerande.

/ Björn Häll Kellerman

Förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade

/ Madeleine Beermann

Ordförande, Riksorganisationen Unga Reumatiker