Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare

I stället för att utförsäkra människor tar vi krafttag mot den ökande ohälsan, skriver debattörerna.
I stället för att utförsäkra människor tar vi krafttag mot den ökande ohälsan, skriver debattörerna. Bild: Bild: Christine Olsson/TT

Dagens ETC.

Den 1 februari blev ett viktigt socialdemokratiskt vallöfte verklighet när den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen äntligen avskaffades. Det är ett avgörande steg för en mer trygg, effektiv och förutsägbar sjukförsäkring, skriver Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister, tillsammans med två socialdemokratiska riksdagskollegor.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Mellan januari 2010 och oktober 2015 har 22 547 utförsäkringar skett i Stockholms län. I hela Sverige är siffran 107 490. Fler än 10 000 personer har utförsäkrats två gånger och under det senaste halvåret har många tvingats lämna ersättningen en tredje gång. Bakom varje siffra finns en människa, ofta en kvinna i ett kontaktnära yrke. En mamma, syster eller dotter. Men utförsäkringar är inte lösningen när sjuksköterskor, socialsekreterare, lärare och vårdbiträden stressas till psykisk ohälsa. Den bortre tidsgränsen har orsakat stress och lidande för väldigt många människor. Därför tas den nu bort.

Den borgerliga utförsäkringspolitiken var inte bara inhuman utan även ineffektiv. Sjukdomar låter sig inte styras av tidsgränser och sjuka blir inte friskare för att de blir fattigare. Men redan innan avskaffandet av den bortre tidsgränsen trätt i kraft, och med facit på att åtgärden inte har fungerat för att minska antalet sjukskrivningar, vill Moderaterna återinföra den. Den moderatledda regeringen lämnade efter sig ökade kostnader för sjukpenningen med 12 miljarder. Trots utförsäkringarna ökade sjukskrivningarna dramatiskt under Ulf Kristerssons tid som socialförsäkringsminister, och enligt prognosen kommer sjukfrånvaron att fortsätta öka.

Det ökande antalet sjukskrivningar är negativt för hela samhällsekonomin. Det påverkar de reformer vi vill göra i välfärden och arbetsgivaren som förlorar kvalificerade medarbetare till sjukdom. Mest drabbas den enskilda människan som blir sjuk. Lösningen på den utmaning vi nu står inför är inte att utförsäkra fler, utan att skapa fler jobb. Det är självklart att alla som kan ska arbeta, och det är lika självklart att den som är sjuk ska ha tillgång till en trygg försäkring som ger rätt till snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet.

Utvecklingen med den ökande ohälsan och de stigande sjuktalen är en av regeringens mest prioriterade utmaningar. Därför har regeringen satt upp ett ambitiöst mål. Sjukpenningtalet ska vara maximalt 9 dagar år 2020. Målet motsvarar 14 miljarder i lägre utgifter och 70 000 färre sjukskrivna jämfört med Försäkringskassans senaste prognos. Det är 70 000 människor som inte behöver bli sjuka. Det är 14 miljarder som i stället kan investeras i jobb, skola och välfärd.

För att lyckas nå målet har regeringen tagit fram ett brett åtgärdsprogram i sju delar som fokuserar på förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Det handlar om att ge hälso- och sjukvården bättre möjligheter att stötta de som blir sjuka, att hjälpa arbetsgivare i det förebyggande och rehabiliterande arbetet och att ge Försäkringskassan förutsättningar att göra sina prövningar så att insatser kan göras i rätt tid. Ingen aktör kan klara det här på egen hand utan alla inblandade aktörer måste kraftsamla tillsammans.

För de flesta bidrar faktiskt arbete till välmående och en god hälsa. Men när arbetsmiljön brister kan jobbet i stället riskera att göra oss sjuka eller leda till skador och olycksfall. I ett läge där satsningar på en bättre arbetsmiljö behövdes mer än någonsin genomförde den förra regeringen en systematisk nedrustning inom arbetsmiljöområdet. Tempot har ökat i dagens arbetsliv och kvinnor drabbas särskilt hårt av stressrelaterad ohälsa. Regeringen har därför valt att prioritera upp arbetsmiljöarbetet genom kraftigt ökade resurser och i förra veckan lanserades en ny arbetsmiljöstrategi som tagits fram tillsammans med arbetsmarknadens parter.

På komplexa problem finns inga enkla lösningar, men vi socialdemokrater väljer att lägga pengar på insatser som vi vet ger resultat. I stället för att utförsäkra människor tar vi krafttag mot den ökande ohälsan. För att på riktigt komma tillrätta med sjukfrånvaron behöver vi vara långsiktiga och fokusera på förebyggande arbete och rehabilitering så att människor kan komma tillbaka i arbete. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bidrog inte till detta. Vi behöver lärarna i skolan, undersköterskorna i vården och socialsekreterare i socialtjänsten – inte i sjukförsäkringen och definitivt inte utförsäkrade till fattigdom.

Annika Strandhäll (S), Socialförsäkringsminister

Yilmaz Kerimo (S), riksdagsledamot i Stockholms län

Anna Vikström (S), riksdagsledamot i Stockholms län