Debatt: Samhället räcker inte till för barn och unga med psykisk ohälsa

Den självrapporterade psykiska ohälsan hos unga mellan 16 och 24 år har mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Särskilt alarmerande är att trots att en nollvision mot självmord funnits sedan 2008 så minskar inte antalet unga som tar sitt liv. Bland unga män är det i dag den vanligaste dödsorsaken.

Det offentliga står ofta handfallet inför dessa grupper av unga och deras lidande. Skolhälsovården lyckas inte fånga upp problem i tid och inom psykiatrin saknas både resurser och kompetens. Många unga fastnar mellan stödsystemen – för gamla för Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) och för höga trösklar och svårigheter att hitta rätt väg in i vuxenpsykiatrin. Allt för ofta får de ingen hjälp alls.

I Stockholms Stadsmissions barn- och ungdomsrapport, med fokus på psykisk ohälsa, bland unga identifierar vi fyra grupper som är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. Unga människor som vi också möter dagligen i våra sociala verksamheter. Det är nyanlända som bär på psykiska trauman, barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och elever med långvarig skolfrånvaro.

Som del av vår rapport har vi genomfört en enkät bland verksamhetschefer inom BUP och vuxenpsykiatrin i landet. Enkäten bekräftar bilden att psykiatrin har stora problem att hjälpa de unga. Drygt åtta av tio verksamhetschefer uppger att landstingen inte ger alla patienter mellan 18 och 25 den vård de behöver. De vanligaste bristerna uppges vara otillräcklig budget, brist på lokaler, brist på personal och brister i kompetens hos den personal som finns. Det är i korthet brist på allt som behövs för att erbjuda kvalitativ vård.

Frågorna är komplexa och det finns inga enkla lösningar för att vända utvecklingen. Tydligt är dock att den nuvarande politiken, och det sätt som skola, socialtjänst och psykiatri arbetar, inte fungerar.

Vår bedömning är att det viktigaste för att minska psykisk ohälsa bland unga är att öppna fler vägar in i psykiatrin. Unga som lider av kraftig stress, ångest eller bär på självmordstankar måste snabbt kunna få hjälp.  

Fem relevanta åtgärder för att förbättra situationen för utsatta barn och unga:

Kraftsamla för att nå ­noll­visionen för självmord

Fler lösningar för de som har svårt att hitta till psykiatrin. Inte minst unga män som inte söker hjälp i tid för sina problem, vilket är en viktig anledning till att de är överrepresenterade i självmordsstatistiken.

Utöka behandlingsgarantin

Den nationella behandlingsgarantin måste breddas så att den omfattar alla upp till 25 år.

Värna ungdomsmottagningarnas uppdrag att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa

I många kommuner är öppettider och åldersgränser otillräckliga, liksom resurserna att erbjuda stöd till de unga med psykisk ohälsa.

Skärp kommunala rutiner för att tidigt uppmärksamma elever med hög skolfrånvaro

Varje kommun behöver hitta en lösning med arbetsrutiner och finansiering för att snabbt kunna erbjuda en fungerande skolform och psykosocialt stöd för elever med hög skolfrånvaro.

Skapa ett nationellt kunskaps- och resurscenter för ensamkommande barn och unga

För att stärka kompetensen att ta hand om ensamkommande flyktingbarns psykiska ohälsa.

Vi som samhälle kan inte längre stillatigande låta generation efter generation av unga må allt sämre. Det är dags för handling nu.