Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Så ska Svenonius göra om hon vill ha seriösa BB-betyg

Med hänvisning till Graviditetsenkäten hävdar Irene Svenonius (M) att förlossningsvården i Stockholm håller god kvalitet. 58 procent på en frivillig enkät ger inte underlag att uttala sig kategoriskt om kvalitet i svensk förlossningsvård, menar debattörerna.
Med hänvisning till Graviditetsenkäten hävdar Irene Svenonius (M) att förlossningsvården i Stockholm håller god kvalitet. 58 procent på en frivillig enkät ger inte underlag att uttala sig kategoriskt om kvalitet i svensk förlossningsvård, menar debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC. Samtidigt som föderskor och barnmorskor larmar om BB-kris i Stockholm hänvisar Irene ­Svenonius (M) till fina resultat i en enkät. Men den är inte till­förlitlig och många ångrar den höga siffran de gett sin ­förlossningsupplevelse.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I debatten om förlossningsvården seglar det med jämna mellanrum upp ett påstående om att kvalitén i förlossningsvården är god och att nio av tio är nöjda med sin förlossning. Senast blev Irene Svenonius (M) utbuad vid en demonstration i Stockholm för uttalandet: 

“Ser vi till brukarundersökningar från mammor, då är det oerhört hög kvalitet, man är nöjd med sin verksamhet.” 

Svenonius syftar på Graviditets­enkäten, vars tidiga resultat publicerades i juni i år. Vi anser att en svarsfrekvens på 58 procent på en frivillig enkät inte ger underlag för att uttala sig kategoriskt om kvaliteten i svensk förlossningsvård. 

Ska inte politik bygga på representativt och vetenskapligt framtagna undersökningar, istället för frivilliga enkäter med låg svarsfrekvens?

Graviditetsenkäten själva skriver att de har gjort en bortfallsanalys och att de som svarade är representativa för alla som födde under den tiden vad gäller “ålder, bostadsort, förlossningssätt, huruvida man är först- eller omföderska eller hur nöjd man är med sin förlossning”. Men hur ska man egentligen veta att den är representativ mot nöjdheten, när det just är nöjdheten man försöker undersöka? Svaret är att de har jämfört mot den så kallade Vas-skalan som samlas in på BB kort efter förlossningen.

Vi brukare vet dock att BB-undersökningen inte är tillförlitlig och att många ångrar den höga siffran de gett sin förlossningsupplevelse. 

Kort efter förlossningen är många glada och exalterade över att få träffa sitt barn för första gången, och kanske höga på oxytocin. Andra är traumatiserade och förtränger sin upplevelse. Andra får inte svara alls, och åter andra upplever att personalen försöker att få dem att ändra sig och ge en högre siffra.

Ett stort problem är att det är svårt att differentiera olika delar av upplevelsen, olika bemötanden och de strukturella aspekterna. De födande är otroligt lojala mot den personal som de upplevde som trygg och engagerad och vill ge dessa personer höga betyg, även om mycket annat ledde till en negativ upplevelse. Dessutom analyseras inte fritextsvar, dessa blir inte till siffror.

Eftersom nöjdhetsundersökningar används aktivt i politiskt arbete för att besluta om vilka förändringar eller förbättringar förlossningsvården behöver eller inte behöver, efterfrågar vi en granskning och en vetenskaplig metod för insamlingen.

1. Födande behöver tillfrågas över en lång tid.

2. Det måste vara tydligt vilka delar i upplevelsen som knyts till vem som har inflytande över förlossningsupplevelsen.

3. Å ena sidan behövs frågor som handlar om vårdpersonalens bemötande och agerande.

4. Å andra sidan behövs frågor som handlar om det politiken styr över: hur mycket tid barnmorskan hinner tillbringa i rummet, om den födande får plats när hon behöver, om hon får föda där hon har planerat, om hon hade tillräckligt med tid på sig för att föda och lära känna bebisen, om hon är delaktig i besluten, hur kommunikationen fungerar och så vidare.

5. Det måste förtydligas vad som ingår i “nöjdheten”. Betyder sju av tio nöjd? Eller måste det vara nio av tio? Är “helt och hållet nöjd” det enda svarsalternativet som politiker får använda sig av, eller kan även “delvis nöjd” kunna tydas som en nöjd brukare?

Vi vill förhindra att felvisande siffror eller frivilliga enkäter styr hur förlossningsvården utformas. Därför behövs det en granskning, och vetenskapliga och representativa metoder för undersökningen av hur de födande upplever sina förlossningar.

/
Morlin Schubert, Lisel Næslund, Anna Bjelkefelt, Kristina Turner, Anna Toss och Anna Tallwe

Morlin Schubert, @tyst_jag_foder, Lisel Næslund, Birth Rights Sweden, Anna Bjelkefelt, Doulagruppen, Kristina Turner, Own Your Birth, Anna Toss, Föda Lugnt, och Anna Tallwe, Doulaförbundet Admins för ­“Traumatisk ­förlossning – stödgrupp”.