Debatt: Regeringen väljer Hans – fortsätter rata Greta

Stormen Hans lämnar efter sig svåra skador på egendom och infrastruktur. I Norge har tusentals människor evakuerats, i Sverige har tåg spårat ur, husgrunder gett vika och vägar raserats. Mer kraftfulla oväder är en konsekvens av den globala uppvärmningen, ett direkt resultat av att beslutsfattare inte agerat på den klimatforskning som aktivister som Greta Thunberg med förnyad kraft tryckt i ansiktet på dem sedan torksommaren 2018.

Regeringen gör som ­förväntat inga kopplingar mellan värre stormar och ökade utsläpp. Inte så konstigt med tanke på att regeringens politik både leder till ökade utsläpp och mindre pengar till klimatanpassning. Det blir oppositionens uppgift att förklara sambanden.

För sambanden finns. Saker sker sällan av sig självt. Vi gör val och de valen får konsekvenser. Regeringen har aktivt valt att bromsa klimatomställningen och öka utsläppen. Det är inte en åsikt från en miljöpartist. Det är budskapet från regeringens eget expertråd som har i uppgift att utvärdera politiken med avseende på Sveriges (för lågt satta) klimatmål. Resultatet av att fortsätta, och än värre öka, utsläppen till atmosfären är att oväder som Hans blir vanligare, kraftigare, dyrare, farligare. Regeringen har aktivt valt Hans – framför Greta.

Hit men inte längre hade jag tänkt ta namnleken med ovädret, klimataktivisten och de två barn som gett namn till en av Bröderna Grimms mest kända sagor. Men plötsligt går hjärnan på högvarv, vad handlar Hans och Greta om nu igen? Finns det en mer substantiell liknelse att göra?

Utöver barnen minns jag en tredje karaktär, den onda häxa som bor i en stuga byggd av godis. Kan regeringen kanske liknas vid henne? Hon som göder Hans för att han ska bli fetare, medan Greta görs till piga. Nog har Hans, alltså stormen, götts betänkligt av regeringens politik för ökade utsläpp, det går inte att snacka bort. Om regeringen är häxan, är då klimatkrisen den ugn i vilken barnen ska stekas? Kanske inte klockrent, jag ser det själv.

En snabb googling påminner mig om sagans två andra karaktärer, två som ofta glöms bort i skuggan av den onda häxan: Hans och Gretas pappa och styvmor.

Regeringen liknas nog bäst vid denna elaka styvmoder som ­övertalar syskonens far att lämna barnen i skogen. Som säger att “barnen klarar sig själva”, och “vi har bara mat så att det räcker till oss två”.

Då följer frågan hur vi kan tolka den kanske allra mest intressanta karaktären i sagan – barnens pappa. Han som faktiskt går med på att lämna Hans och Greta ensamma i skogen, förförd av styvmoderns snack om att barnen klarar sig, om att maten trots allt bara räcker till dem själva (det har blivit dyrt att vara… far och styvmor?). Jag har svårt att förstå honom. Hur kan han gå med på att lämna barnen?

Kanske är Hans och Gretas pappa alla de manliga väljarna i Sverige som enligt en ny undersökning från SCB vidhåller att de fortsatt vill se en högerstyrd regering med stöd av SD? De manliga väljare som låtit sig förföras av retoriken att det blivit dyrt att vara svensk, och att det kanske faktiskt inte finns någon klimatkris att tala om (barnen klarar sig!). De många pappor i Sverige som fortsatt väljer en regering som vänder bort blicken från Greta och hennes vänner, en regering som aktivt sabbar livsbetingelserna för kommande generationer.

När Hans och Greta, alltså inte ovädret och klimataktivisten utan barnen i sagan, till slut kommer tillbaka till fadern blir han överlycklig. Han har, står det i sagan, ”ångrat sig varje dag” sedan han lämnade dem där, ensamma i skogen.