Debatt. .

2021-01-24 12:11
Rent. Men vilket inflytande har de som städar i tunnelbanan över sitt arbete? Per Sundgren lyfter fram det lokala fackets  arbete som faktiskt förändrar. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Rent. Men vilket inflytande har de som städar i tunnelbanan över sitt arbete? Per Sundgren lyfter fram det lokala fackets arbete som faktiskt förändrar.
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Rätten att leda och fördela måste utmanas

Sämre arbetsinnehåll leder till sämre livskvalitet och minskad tilltro till demokratin. Debattören Per Sundgren lyfter fram demokratiska alternativ och pigga lokala fack som goda exempel som gör skillnad. Och slår fast att rätten att leda och fördela arbete måste utmanas och begränsas.

Få saker är viktigare än hur vi trivs på jobbet. Där tillbringar vi en stor del av vårt liv. Att den frågan nu lyfts fram i rapporten ”Hur har du det på jobbet?” är därför mycket välkommet.

Bakom rapporten finns projektet ”Arbetets mening” som drivs av Arena idé och Handelsanställdas förbund. Rapportförfattaren David Eklind Kloo har följt upp rapporten med en bok, ”Arbetets mening”, som genom sju intervjuer med anställda i olika yrken ger fördjupade perspektiv på frågan.

För att kunna försörja oss måste vi ha ett jobb, men lika viktigt är att jobbet är meningsfullt och det är inte alla jobb. Sämre arbetsinnehåll leder till sämre livskvalitet och minskad tilltro till demokratin, medan ett rikare arbetsinnehåll och större inflytande stärker både individ och demokrati. Att de anställda får större makt på sina arbetsplatser borde således vara en självklar uppgift för alla demokrater. Jag håller med. Låt mig visa på ett par möjliga vägar att förbättra arbetsinnehåll och samtidigt stärka demokratin.

Sveriges politiska demokrati är hundra år. Vi får genom val ta ställning till komplicerade frågor som gäller sjukvård, utbildning, skatter och utrikespolitik, men på den arbetsplats där vi är experter har vi ofta mycket litet att säga till om. Den avgörande makten finns hos dem som äger och kanske aldrig satt sin fot på arbetsplatsen eller hos en politiskt vald styrelse som ofta befinner sig långt bort från verksamheten. Men det finns demokratiska alternativ.

Ljuders Nickelsilverfabrik i Hovmantorp i Småland är ett aktiebolag som sedan 40 år ägs och styrs demokratiskt av de anställda, som äger lika andelar och har en röst var. Ljuders var ett familjeföretag som de anställda erbjöds att ta över när den tidigare ägaren inte hade ork att driva företaget vidare. Många fler företag som läggs ner skulle kunna drivas vidare av de anställda om de fick möjligheter att göra det på rimliga villkor.

Ett annat exempel är Teknikkonsultföretaget Bjerking som grundades 1943 av den avmönstrade lättmatrosen Sven-Erik Bjerking. Han överlät 1957 företaget på de anställda. Bjerking som är heltäckande inom bygg och anläggning hade 2019 en omsättning på en halv miljard och drygt 400 anställda. Undersökningar visar att de anställda på Bjerking trivs och är betydligt nöjdare än vad som är genomsnittet för branschen.

Svensk forskning av professor Lars Lindkvist och internationell forskning sammanställd av Sophie Nachemson-Ekwall visar att personalägda företag fungerar utmärkt: är lönsamma och innovativa, har låg personalomsättning, klarar kriser bra och personalen trivs. Men även utan att de anställda tar över som ägare finns möjligheter att öka gemenskap och förbättra meningsfullhet i arbetet. En stark fackförening med hög anslutning är en sådan faktor.

I Stockholm har fackklubben Seko 111 genom ett långvarigt solidariskt arbete kunnat förbättra arbetsvillkoren för lokalvårdarna. Detta fackliga arbete har skapat en stark gemenskap, vilket framgår inte minst genom en facklig anslutning på 90 procent bland lokalvårdarna i tunnelbanan. Fackklubbens öppna och demokratiska arbetssätt har stärkt medlemmarna som individer och ökat tilltron till demokratin.   

Så visst finns möjligheter att stärka demokratin och förbättra arbetsinnehållet för svenska löntagare. Men då måste arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet utmanas och begränsas. Det som nu sker genom förändringar av Las riskerar att allvarligt försvaga de anställdas inflytande och därmed negativt påverka deras möjlighet att genom egen makt öka meningsfullheten i arbetet. Hur vi har det på jobbet handlar i grunden om makt och får inte reduceras till en trivselfråga.

Per Sundgren 
Ordförande för Stiftelsen Jämlikhetsfonden