Debatt: Psykisk ohälsa måste tas på allvar

Psykisk hälsa är en rättighet. Rätten till vård vid psykisk ohälsa borde därför vara lika självklar som vid ett fysiskt problem. Samtidigt vet vi att verkligheten är en annan.

Psykisk hälsa bortprioriteras och nedvärderas systematiskt. Vårdens och makthavarnas tydliga prioritering av somatiska sjukdomar framför psykiska är bara ett exempel på detta.

En person som kommer in till vården med ett brutet ben får direkt hjälp, eller åtminstone inom några timmar. Det är en självklar rättighet. Allt annat skulle vara oanständigt och oförenligt med den mest grundläggande solidariteten i vårt samhälle. Men samtidigt, söker du dig till sjukvården på grund av ett psykisk problem, är rätten till vård inte längre en självklarhet.

Psykisk och somatisk vård är förstås skilda ting, men liknelsen är giltig. Det går inte att gipsa någon med psykiska problem, men det går att få bra hjälp. Att förvägra den hjälpen, eller erbjuda den längre fram i tiden, är lika märkligt som att skicka hem någon med ett brutet ben, och boka in ett besök för att gipsa benet först någon månad fram.

Växande samhällsproblem

Den psykiska ohälsan är inte ett individproblem, utan ett omfattande och växande samhälls­problem. Enligt statistik kommer varannan kvinna och var fjärde man någon gång i sitt liv drabbas av en depression som behöver behandlas. Dessutom är psykiska sjukdomar numera enskilt den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Siffror varnar för ungdomar som mår allt sämre och sämre.

Det finns alltså all anledning för att på alla sätt och vis att ta psykiska ohälsan på allvar, och vidta åtgärder. Uppenbarligen gör vi något fel.

Det är dags att rannsaka vår samhällsstruktur. Som till exempel stress i skolan, orimliga utseendeideal och utelåsning från arbetsmarknaden. Vi behöver även arbeta förebyggande och tillsätta utredningar. Likaså utmana fördomarna och tabubeläggandet. Det är dags för ett paradigmskifte på alla plan.

På vägen dit har vi dock ett ansvar att ge hjälp, alltså adekvat vård. För att det ska vara möjligt behöver psykiatrin prioriteras finansiellt och ungdomspsykiatrin måste bli bättre på att fånga upp ungdomar.

Idag är systemet alldeles för krångligt och underfinansierat. Det finns otaliga trösklar som både leder till att många aldrig söker vård, och andra inte får den hjälp i den omfattnigen de skulle behöva.

Till exempel har så många som hälften av de som begår självmord i Sverige haft kontakt med sjukvården under sin sista månad i livet. Detta är en indikation på ett misslyckande å sjukvårdens vägnar. Antalet som begår självmord i Sverige är dessutom 1500 personer per år. Jämför vi detta med de 300 som dör i trafikolyckor årligen är det på sin plats att undra varför ingen nollvision, likt den för dödliga trafikolyckor, antagits.

Positiva till granskning

Vi debattörer är därför väldigt positiva till att SVT under året kommer göra en granskning av psykiatrin i Stockholm. Förhoppningen är att problemen inom vården kommer belysas och debatten väckas till liv.

Av samma anledning lanserar Grön Ungdom i Stockholmsregionen nu en kampanj, för psykisk hälsa–där vi lyfter fram psykisk hälsa som en rättighet. Med detta initiativ hoppas vi att andra tar efter.

För den psykiska ohälsan är en folksjukdom – det är dags att vi behandlar den som en sådan.

/ Eskil Engström

Språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen

/ Semanur Taskin

Språkrör Grön Ungdom

i Stockholmsregionen