Debatt: Plötsligt är det kinesiska en trend

Vi går nu in i hästens år enligt det kinesiska årshoroskopet, något som varit svårt att missa när företag riktar reklam mot högtiden och influencers berättar hur det ska firas. 

För några år sedan blev jag och många andra dagligen hånade och ifrågasatta på grund av vårt ursprung. Vi var slutklämmen av covidskämt och skyldiga till miljontals dödsfall. Nu när svenskar och amerikaner delar med sig av sitt eget kinesiska nyårsfirande är det lyhört världen över: man vill anamma hästens år och allt gott det kommer att bringa. Plötsligt är det okej att vara kines.

Kulturell appropriering har debatterats länge. Det kan förenklat beskrivas som frågan om vare sig man får ta del av något (ofta högtidligt eller unikt) från en annan kultur eller inte. 

Visst får man tycka att något är vackert och uppskatta kulturen genom att uppleva den: ett plagg, en frisyr, en tradition. Det blir dock väldigt fel när influencers, som först förra veckan lärde sig vad det kinesiska nyåret innebär, nu säger åt sina följare hur man ska fira och vad reglerna kring högtiden är. Den så kallade kulturella uppskattningen blir istället vanhelgande. 

Enligt aktivisten Bell Hooks teori om att konsumera den Andre handlar detta om att kulturella olikheter är en vara som den västerländska majoriteten kan köpa för att liva upp vardagen, som att olikheten är blott en krydda. Rasismen och fördomarna som kommer med att vara den Andre förminskas för att göra plats för västvärlden att lyfta det de tycker är exotiskt, spännande, orientaliskt. 

Vissa ser det snarare som progressivt att ta del av andra kulturer, och jag motsätter mig inte det. Det är bra att dela med sig av kulturer och att uppskatta hur vackra de är – just där föds ju konst och mänsklighet. 

Problemet är att samma personer får lov att agera portvakt för sina egna kulturer och hävda att utländska inte är tillräckligt assimilerade för att ta del av deras. Dubbelmoralen ligger i att den majoritetsgruppen kan ta vad de vill av andra och behålla allt för sig själva. Ska du som har hela majoriteten bakom dig få strö smådelar av andra kulturer i din tillvarons gryta behöver du också visa respekt. 

Jag vill verkligen att vi som människor i en globaliserad och digitaliserad värld ska kunna dela med oss. Jag vill att alla ska vara fria att fira vad de vill. Jag hade också velat att alla var genuina i sin kärlek för omvärlden, för det är säkert med goda intentioner som ordet om det kinesiska nyåret sprids. 

Och det är inte deras fel att mitt födelseland setts som farligt och fyllt av hundätande, ondskefulla människor. Det svider bara att de får lov att uppskatta det medan jag behövt spela med i Kinaskämt för att få vara kvar i mitt svenska sammanhang.