Debatt: Pensionspengar ska inte gå till skurkaktiga fossilföretag

Så var det då klart besked från IEA, det ­Internationella energirådet där även Sverige är medlem. Detta måste vi göra för att nå klimat­målen enligt Parisavtalet: Först omedelbart sluta investera i nya projekt för utvinning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Sedan drastiskt dra ned på användningen av fossila bränslen och i stället framför allt satsa stort på sol och vind.

I Sverige har vi inga olje- eller kolfyndig­heter och inga gasfyndigheter heller. Det är ju värre med norrmännen, kan vi tycka, som vill borra efter olja i Barents hav och i Nordsjön.

Så visar det sig att våra pensionspengar används till att finansiera utvinning av kol, olja och gas. Mycket pengar – 16 miljarder äger svenska folket i de stora fossilföretagen, enligt SVT. Det ger ett utsläpp av cirka ett ton koldioxid per svensk. Sjunde AP-fonden (AP7) står för 11,3 miljarder av dessa placeringar varav cirka 2,5 miljarder  investeras i det amerikanska oljebolaget Chevron. AP7 är pensionsfonden som ansvarar för pengar som tillhör alla som inte själva valt någon fond, det vill säga flera miljoner svenskar.

Dags att säga ifrån.

Richard Gröttham är vd för AP7. Han uppträder i ”Aktuellt” (20/5) och berättar varför man inte vill sälja ut fossilaktierna. Han menar att man påverkar företaget bäst som aktie­ägare, dessutom ska vi se till helheten: Chevron gör också mycket bra saker för miljön. Han har kontakt med andra aktieägare runt om i värld­en och de ligger på sååå hårt.

Vad är då Chevron för ett bolag? ­Företag­et äger eller stöder verksamheter runt om i världen på alla kontinenter. Det handlar om fracking, oljesand, olja i USA, olja och gas i Brasilien och Ecuador, gas i Myanmar och Thailand, borrning utanför Afrikas kust och i Nordsjön. Och mycket mer. Det är minst sagt tveksamt om Gröttham har någon insikt i hur företaget arbetar där.

Vi vet dock, enligt avslöjanden på senare år, hur Chevrons dotterbolag Texaco mellan 1964 och 1992 borrat efter olja på flera olika platser i den ecuadorianska delen av Amazonas. Organisationen Amazon Watch rapporterar att Texaco spillt råolja och dumpat avfall direkt i öppna gropar. Den amerikanska advokaten Steven Donziger deltog i en delegation av läkare, forskare och advokater som i april 1993 åkte till Ecuador för att bedöma situationen med utsläppen:

”Det kändes fruktansvärt att se skadorna, mitt i regnskogen stötte vi på enorma sjöar av olja på marken. Människor som levt i harmoni med naturen gick barfota i oljespill. Det var uppenbart att det inte gick att undkomma föroreningarna, människor andades för­orenad luft, fick i sig skadliga ämnen via maten och vattnet de drack. Ett ekosystem som bara ­några år tidigare varit orört var nu förgiftat.”

Genom att strunta i standarden för avfallshantering hade företaget sparat cirka fem miljarder dollar. Donziger lämnar in en stämningsansökan mot oljebolaget som ombud för 30 000 drabbade människor, lantbrukare och urfolk. Det handlar om 94 oljeutvinningplatser där regnskogen skövlats.  Efter närmare 20 års rättslig kamp döms Chevron 2011 av en domstol i Equador att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd. Pengar som kunnat gå till sjukvård för de drabbade och till att rädda så mycket som möjligt av den skadade naturen – om Chevron hade betalat.

År 2011 stämmer Chevron istället advokaten på ett orimligt skadestånd och hävdar att han mutat domaren i målet. Detta gör de med hjälp av en köpt före detta ecuadoriansk ­domare, som senare tar tillbaka sin anklagelse. I maj 2021 äger slutligen rättegången mot Donziger rum i New York, där han suttit i hård husarrest i närmare 650 dagar.

Chevron har till en kostnad av flera miljarder anlitat 60 juristfirmor och 2 000 advokater. Domslutet kommer i juni, men Donziger vet, säger han, att han kommer att förlora.  Nu gäller det om kongressen i USA kan ta sig an fallet.

Detta är alltså företaget Chevron som får ta hand om våra pensionspengar. Det finns säkert fler lika hänsynslösa fossilbolag. Men det finns inga fler Amazonas. Hela utvinningsindustrin är livrädd för den här typen av domar, säger människorättsjuristen Parul Sharma. Det som händer i Amazonas är en global fråga.

Men Gröttheim och AP7 tror på intern påverkan av Chevron. Hans kollega, Kristin Magnusson Bernhard, vd för Första AP-fonden som gjort sig av med de fossila ­fonderna, tänker annorlunda. Nu ­visar kurvorna kraftigt neråt, först för kol­aktierna och sedan säkert också för oljan.

”Och man vill ju inte bli sittande med Svarte Petter”, säger hon och tror på en positiv snöbollseffekt om en ägare, även om den är liten i ­sammanhanget, säljer av sina andelar.

Både för klimatet och för att rädda svenska folkets pensioner måste regeringen se till att alla AP-fonderna drar bort sina pengar från fossilföretagen. AP7 behöver både skarpare rikt­linjer och en ny styrelse.