Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Osynliggör inte rasismen i kampen för jämställdhet

Bild: Bild: www.ihollaback.org

Dagens ETC.

Om vi konstant matas med bilden av den rasifierade mannen som hotfull och farlig för kvinnor omöjliggör också det att komma åt sexistiska strukturer som alla män deltar i.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Om vi konstant matas med bilden av den rasifierade mannen som hotfull och farlig för kvinnor omöjliggör också det att komma åt sexistiska strukturer som alla män deltar i, skriver Amra Bajric.

Nyligen släppte organisationen Hollaback en video där en kvinna filmas med dold kamera i tio timmar medan hon går genom New York. Videon spreds som en löpeld via sociala medier eftersom den visar hur ofta och hur mycket kvinnor trakasseras av män när de rör sig på offentliga platser. Videon väckte många reaktioner, inte minst från män som försöker förminska problematiken kring så kallad ”catcalling”, det vill säga fenomenet där män på olika sätt (oftast genom sexistiska och förminskande kommentarer) försöker få kvinnors uppmärksamhet i det offentliga. Det kan röra sig om allt från busvisslingar till regelrätta fysiska trakasserier som att daska kvinnor på rumpan eller dra i deras hår.

Att trakasserier och hot som kvinnor får utstå från män enbart för att de rör sig utomhus diskuteras och lyfts fram är självklart bra, men det får inte ske på bekostnad av att slå mot ännu en utsatt grupp i samhället, nämligen de rasifierade männen.

För var i videon finns alla vita män? Videon skapades av Rob Bliss, en vit man, som uppenbarligen valt att klippa bort vita män ur videon. Bliss tjänar pengar på sin aktivism och ser sig själv som en god feminist. Det leder till att alla som delar videon, speciellt vita män, kan vila i tryggheten om att det faktiskt bara är rasifierade män som trakasserar – det här handlar inte om dem!

Sexism görs till en fråga som enbart berör rasifierade män och kvinnor som utsätts för den. Videon bidrar därmed till att reproducera rasistiska stereotyper kring icke-vita och rasifierade män får bära skulden för ”de dåliga männen”, medan avsaknaden av vita män representerar de ”goda” och ”bra”.

Det här är inte på något sätt en nyhet. Rasifierade män porträtteras i medierna och i populärkultur som våldsamma, översexuella, macho, sexistiska och kvinnofientliga. Om vi konstant matas med bilden av den rasifierade mannen som hotfull och farlig för kvinnor omöjliggör också det att komma åt sexistiska strukturer som alla män deltar i.

Eftersom vi lever i ett samhälle där strukturell rasism är ett stort problem är det ofta den rasifierade mannen som får ta smällen. Det här leder till att vi bildar oss en nidbild av hur en dålig och kvinnoföraktande man ser ut medan de vita män som sitter högst upp i hierarkin frias från allt ansvar. Alla män påverkas självklart av mansrollen och förväntningarna på att leva upp till en viss norm om hur en man måste vara för att anses lyckad och eftertraktad i samhället. Problemet är att rasifierade män drabbas av ett förtryck och klasshat som vita medelklass män aldrig behöver uppleva. Hög arbetslöshet, självmord, depression, missbruk, bristfällig skolgång, depression är bara några av faktorerna som påverkar en mans ställning i samhället. Rasism och klasshat är starkt förankrat då vi idag ser en parallell mellan fattiga män och rasism.

En man med högre ställning i samhället har råd att avvika från exempelvis machoideal eftersom han redan har ett grundvärde och en överordnad plats i samhället. Att avvika från normen får större konsekvenser ju längre ned på samhällsstegen en befinner sig på.

Vita sexistiska män försvarar inte sällan sin egen sexism med att det är invandrarkillarna som slår, våldtar och trakasserar och blundar för sin egen del i precis samma strukturer. När vita män väl går över gränsen och inte längre kan ursäktas blir de av media och av samhället utmålade som enstaka undantag medan rasifierade mäns beteenden ses som en del av ett större mönster. Ett talande exempel på detta är exempelvis hur Elliot Rodger, som ville döda alla kvinnor, ses som en mobbad och deprimerad tonåring medan en man från Mellanöstern som slår en kvinna ses som en produkt av sin egen bakåtsträvande kultur.

Om vi vill förändra strukturer och normen som tillåter män att trakassera kvinnor så måste vi inse att alla män är en del av den, inte enbart rasifierade.

00:00 / 00:00