Debatt: Nicaragua förstörs av klanen Ortega

7 november i år var det val i Nicaragua. Ett val där alla partier, som skulle kunnat hota den sittande presidenten Daniel Ortega, var förbjudna och där oppositionen antingen sitter i fängelse eller har tvingats i exil. 

När Daniel Ortega 1979 kastade ut diktatorn Somoza var många förhoppningsfulla. Sandinisterna med Ortega i spetsen genomförde en framgångsrik alfabetiseringskampanj. De byggde ut hälsovård och skolor. Nicaragua fick mycket internationell hjälp, inte minst ifrån Sverige. Men Nicaragua motarbetades av USA, som betalade contras för att sabotera revolutionen. 

Valet 1984 vann Ortega med stor majoritet. Uppbyggnaden av landet fortsatte, men allt mer resurser gick åt att försvara landet mot contras. I valet 1990 förlorade Ortega och överlämnade makten till Violeta Chamorro, som ledde en borgerlig regering fram till 1996.

Ortega återkom 2007, lierade sig med högern och katolska kyrkan bland annat genom att gå med på ett totalt abortförbud. Han sitter alltjämt kvar tack vare ändrade vallagar, där det nu räcker med 35 procent av rösterna, mot tidigare minst 50 procent, för att vinna i första valomgången.Tidigare kunde inte nära anhöriga ingå i regeringen. Nu är vicepresidenten, Rosario Murillo, gift med presidenten. 

Eva Zetterberg var ambassadör 2003–2008. Sedan hon framfört viss kritik mot Ortega mottog hon så allvarliga hot att hon inte kunde bo kvar på residenset, utan fick bo på hemlig adress den sista ämbetstiden. Ambassaden stängdes 2008. 

I april 2018 utlöste beslut om försämrade pensionsvillkor protester från fattiga pensionärer och studenter, vilka brutalt slogs ner. Detta ledde till protester i hela landet. Minst 328 människor dödades. Skadade förvägrades vård på offentliga sjukhus. Läkare, som ändå tog emot skadade eller som protesterade mot förbudet, avskedades. Studenter stängdes av och deras examina raderades. 

Senaste året har en rad nya lager stiftats. Lagen om cyber-brott där enskilda eller journalister, som till exempel på sociala medier eller i webbtidningar publicerar ”falska nyheter”, som anses skada staten, kan dömas till två-fyra års fängelse. Lagen om hatbrott avser dem som till exempel deltar i manifestationer mot regimen. De får ofta epitetet ”terrorister” och kan dömas till livstids fängelse. 

Med suveränitetslagen anklagas folk för brott mot landets säkerhet eller sammansvärjning vid kritik mot regimen med fängelse som påföljd. Nicaraguanska ideella organisationer som tar emot bidrag från utländska humanitära biståndsorganisationer tvingas registrera sig som utländsk agent och måste månatligen redovisa sin ekonomi och sina aktiviteter till Inrikesministeriet. Vid underlåtelse riskerar man dryga böter, att stängas ner eller fängelse för penningtvätt. 

Detta tvingade de svenska biståndsorganisationerna We Effect och Diakonia att efter över 30 års arbete med fattigdomsbekämpning lämna landet. Ytterligare drygt 35 internationella hjälporganisationer, varav 15 som förmedlat medicinsk hjälp, har slängts ut ur landet. Repressionen har successivt ökat. 

Regimen Ortega-Murillo kontrollerar högsta valrådet, rättsväsendet, parlamentet, polis och militär samt massmedia. Den sista oberoende dagstidningen La Prensa stängdes nyligen. Ortega tillåter ingen opposition och demonstrationer är förbjudna. 

Familjen Ortega-Murillo inklusive åtta av deras nio barn har berikat sig själva och äger via ombud flera stora företag inom byggbranschen och vakt- och säkerhetsbolag samt oljebolag. Genom företagen tillskansar de sig statliga kontrakt. De kontrollerar även flera tv-­kanaler och radiostationer. 

Oliktänkande har fängslats enligt de nya luddiga lagarna. För närvarande finns drygt 150 politiska fångar. Bara under juni månad i år greps 21 personer, varav sju potentiella presidentkandidater, oppositionspolitiker och journalister. Det omöjliggjorde att de kunde anmäla sin kandidatur som presidentkandidat under augusti månad. Listan på ytterligare fängslade oppositionspolitiker har utökats. Nu är de fortfarande fängslade utan rättegång. De flesta har inte fått träffa någon advokat eller anhörig och många har utsatts för misshandel och psykisk tortyr. 

En advokat från ”Kommissionen för de mänskliga rättigheterna”, som skulle försvara några av fångarna, greps i augusti och hon är fortfarande fängslad. Omkring 100 000 människor har flytt undan hot och förföljelser framför allt till grannlandet Costa Rica. 

Valen 2011 och 2016, då Daniel Ortega återvaldes till president och hans fru, Rosario Murillo, valdes till vicepresident (2016) var inte hemliga. På vallängden fanns ett nummer som skrevs över på valsedeln (som innehåller flera partier, där man sätter ett kryss för valt parti). Så efteråt går det att kontrollera vilket parti man röstat på. Det kan få stora konsekvenser att ”rösta fel”. Högst troligt är att man förlorar sitt arbete i offentlig regi eller att man inte får något jobb utan partibok. 

Vid valet den 7 november var valdeltagandet runt 18-19 procent enligt ”Urnas abiertas”, ett nätverk av 1 450 oberoende nicaraguanska volontärer, vilket står i bjärt kontrast till regimens uppgift på 65 procent valdeltagande. Enlilgt valmyndigheten vann Ortega med 75 procent av rösterna. 

Alla offentliganställda tvingades rösta och var sedan tvungna att uppvisa ett bläckfärgat finger för arbetsgivaren. Annars risk för avsked. 

Inga oberoende internationella valobservatörer har tillåtits sedan 2006. 

Nicaraguas befolkning behöver omvärldens stöd och internationell press på regimen att frige alla politiska fångar och i övrigt respektera mänskliga rättigheter.

Det är viktigt att Nicaragua lyfts fram ur skuggan.