Debatt: Mohamsson, det här löser inte friskolornas problem

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att offentlighetsprincipen ska gälla även i friskolor. Med offentlighetsprincipen kommer det bli omöjligt för företag som driver skolor att gömma uppgifter om andel behöriga lärare, betyg eller vinstuttag som företagshemligheter. 

– Det kommer att råda full insyn i friskolesektorn, sa Simona Mohamsson (L) på pressträffen när förslaget presenterades. 

Men för alla tusentals barn som drabbas av den marknadsstyrda skolan är det en klen tröst.

Sverige är extremt. Vårt skolsystem är unikt i världen då vi tillåter vinstdrivande företag driva skattefinansierade skolor. När ett aktiebolag driver skola är det vinsten som är det viktigaste målet. Inte elevernas lärande. Det innebär kort och gott att skolan kommer styras mot att göra vinst. Det påverkar naturligtvis vilka elever man försöker attrahera, lärartäthet och betygssättning. 

Det finns flera granskningar som visar att friskolor sätter glädjebetyg, vilket kan vara för att man vill attrahera högpresterande och ”lätta elever”. Men betygen är en bluff, elever på friskolor presterar sämre på högskoleprov och på högskolan. Det kommer troligtvis av att man har lägre lärartäthet och lärarna har sämre utbildning. Samtidigt tjänar friskolornas ägare miljarder på verksamheterna.

Friskolornas vinstfokus är dock inte bara ett problem för eleverna som har oturen att gå där. I och med att friskolornas frammarsch har det uppstått en marknad där alla skolor tvingas konkurrera om eleverna. Varje elev kommer med en pengapåse till den skola som de väljer. Väljer eleven sedan en annan skola, då följer pengapåsen med. En enkel marknadsprincip där alla skolor tävlar om eleverna. 

Tyvärr är det ett litet plåster på ett stort sår. 

Det betyder att fokus även för kommuner kommer vara sådant som kortsiktigt attraherar elever. Flashiga inriktningar, dyra datorer och moderna undervisningsmetoder. Den som lyckas bäst är inte nödvändigtvis den som har högst kvalitet, utan den som har mest effektiv marknadsföring. Ett spel där alla, förutom friskolornas aktieägare, är förlorare.

Resultatet blir också att ingen vill ha elever med tuffa förutsättningar. Det kräver extra stöd, särskilda insatser och högre personaltäthet. Det är dyrt med elever som har problem. Det sliter isär svensk skola, då det är elever med högutbildade föräldrar som är de främsta kunderna på skolmarknaden. Det skapas ett A- och ett B-lag.

Att regeringen nu vill införa offentlighetsprincipen i friskolor borde vara helt okontroversiellt. Det handlar helt enkelt om att verksamheter som drivs av skattemedel ska kunna granskas. Självklart ska vi veta vad våra skattepengar används till. Tyvärr är det ett litet plåster på ett stort sår. För det spelar liten roll om vi vet hur mycket pengar friskolorna tar ut i vinst, hur låg lärartäthet man har eller vilka betyg man sätter. Vinstmöjligheterna kommer fortsatt vara styrande för hela skolsystemet. Det som krävs är ett förbud för vinstdrivande bolag att driva skola.