Debatt: Minska stressen i skolan för oss elever

Den psykiska ohälsan i Sverige ökar. Lavinartat. Väldigt många svenskar mår i dag psykiskt dåligt. Och vi unga är särskilt utsatta.

Undersökningar av bland annat Folkhälsomyndigheten visar att utbredningen av vissa psykiska besvär har mer än fördubblats bland unga under de senaste år-tiondena. Andelen 15-åringar som uppger att de har psykiska och/eller psykosomatiska besvär oftare än en gång per vecka har fördubblats under de senaste tre decennierna, enligt Folkhälsomyndigheten. Förskrivningen av antidepressiva läkemedel till unga mellan tio och 19 år har mer än fördubblats under de senaste tio åren.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den psykiska ohälsan ökar dessutom ju äldre ungdomarna blir, enligt siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Statistiken och forskningen är tydlig: den psykiska ohälsan är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i dagens Sverige. Att hantera denna fråga kommer vara en av folkhälsopolitikens största och viktigaste utmaningar.

Om utvecklingen med den ökande psykiska ohälsan bland unga ska brytas så kommer det krävas kraftfulla politiska satsningar. Införandet av obligatoriska psykiska hälsokontroller i skolan, ett maxtak i elevhälsovården där en skolkurator max får ansvara för 300 elever och ökade anslag till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är några reformer som skulle främja psykisk hälsa bland unga. Men att enbart stärka vården av psykisk ohälsa är ingen helhetslösning. Om vi effektivt ska bekämpa problemet så måste vi bekämpa problemets rötter.

Det finns naturligtvis flera olika orsaker till att den psykiska ohälsan ökar. Samhällets verklighetsfrånvända kroppsideal liksom den orimliga utseendefixering som finns i dag och begränsande normer är några av dessa orsaker.

Det finns också en tydlig koppling mellan den ökande stressen och pressen i skolan och den växande psykiska ohälsan. Bris har konstaterat att 20 procent av organisationens kontakter med barn om psykisk ohälsa också handlar om skolan. Av de kontakter som Bris har som handlar om stress så förekommer skolan i cirka 40 procent av kontakterna.

På många skolor förses vi elever tidigt med en makabert stor arbetsbelastning. Orimliga mängder prov och läxor skapar stress. När stressen- blir ohanterlig så leder den lätt till nedstämdhet och en känsla av hopplöshet.

Sedan jag började årskurs sju har min skolsituation präglats av en absurt stor belastning av läxor och prov. Det har resulterat i en ständig stress. Under vissa perioder så har skolarbetet trängt undan all min fritid. Huvudvärk, sömnproblem och yrsel är exempel på besvär som drabbat mig på grund av skolstressen. En ständigt närvarande oro över om jag kommer lyckas uppfylla mina egna (och skolans) utbildningsmål är min (och tusentals andra skolungdomars) dagliga verklighet.

Den enorma stress och press som finns på många svenska skolor utgör en utmärkt grogrund för psykisk ohälsa. Alla Sveriges rektorer och skolchefer, men framför allt alla skolpolitiker, har ett gemensamt ansvar för att se till att vi elever ges en rimlig arbetsbelastning. Minskad skolstress kommer nämligen krävas om trenden med den växande psykiska ohälsan ska brytas.