Debatt: Människor ska inte behöva dö för att politikerna ska ta ta klimatkrisen på allvar

I 2021 års budget satsades 9,7 miljarder kronor på att skapa en klimatvänlig återställning från pandemin, men inför årets budgetomröstning pekar förslagen åt motsatt håll. Riksdagen förlänger Cementas cementproduktion på Gotland och regeringen står handfallen inför Centerpartiets krav på uppluckring av strandskyddet och åtgärder som gynnar skogsskövling.

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald lyfts ofta fram, av både civilsamhället och forskare, som orsaker till Covid 19-pandemin. Men dessa förklaringar hörs väldigt sällan i svensk och europeisk politik. Istället för att gå till botten med smittspridningens grundläggande orsaker hade EU:s återhämtningspaket för 2021 fokus på offentliga investeringar.

Att bemöta ett pandemiutbrott när det väl är ett faktum beräknas kosta 100 gånger mer än förebyggande åtgärder för att minimera risken för framtida pandemier. Fler utbrott, av samma skala och samma förlust av människoliv, är nämligen en förväntad följd av klimat- och miljökriserna, som kräver lika drastiska åtgärder som Covid 19. Som ansvarig för Sveriges framtid behöver regeringen tydligt ta sig an detta.

En hållbar återhämtning ligger även i linje med den globala utvecklingen. Enligt FN:s satsning ”Decent Jobs for Youth” förväntas 60 miljoner nya gröna jobb skapas till 2030 globalt sett, och Sverige kan bidra till denna omställning. Särskilt unga efterfrågar anställningar som inte bara försörjer dem, utan även bidrar till social och ekologisk hållbarhet. Genom att gynna nuvarande arbetstagare och skapa nya hållbara anställningar istället för att stödja fossil- och flygindustrin kan Sveriges regering säkra en arbetsmarknad för både nuvarande och kommande generationer av arbetstagare.

Vi har inte tagit oss igenom pandemin helt ännu, och det kan därför framstå som orealistiskt att göra ytterligare satsningar på klimatet. Men detta kunde inte vara längre från sanningen. Istället har Sverige nu ett gyllene tillfälle att säkerställa hållbara jobb åt sin befolkning och stoppa subventioner till klimat- och miljöskadliga industrier. Så länge människor behöver sina arbeten för att försörja sig är det orealistiskt att förvänta sig att de ska riskera att stå utan arbete för att kunna övergå till en mer hållbar bransch.

Att samhällen snabbt och drastiskt kan ställa om vid kriser har blivit väldigt tydligt under Covid 19-pandemin. Exempelvis införde Italien år 2020 de mest omfattande reserestriktionerna sedan andra världskriget. Somliga länders restriktioner kan anses radikala, men de visar att makthavare och politiker vid en kris faktiskt kan vidta de åtgärder som krävs. Klimatkrisen bör behandlas minst lika kraftfullt, med bland annat fortsatt minskat flygande och miljöskadliga investeringar. Det ska inte krävas en global pandemi och förlust av miljontals människoliv för att politiker ska visa nödvändig handlingskraft i en global kris.

När Sverige nu firar att restriktionerna äntligen lättat får vi inte glömma orsakerna till att de infördes. Smittan kan kopplas direkt till förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna. Senaste årets handlingskraft visar att omställning är möjlig. Långsiktiga förslag för en hållbar återhämtning är väl studerade. Nu återstår att regeringen tar vara på dem.

Esmeralda Sjögren

Styrelseledamot i Stockholm-Uppland-Gotlands Fältbiologer

Axel Eriksson

Medlem i Lunds Fältbiologer

Leo Rudberg

Ordförande för Fältbiologerna

Tobias Linghag

Verksamhetsledare för Framtidsjorden

Janine OKeeffe

Aktiv i Fridays For Future

Robin Holmberg

Ordförande för PUSH Sverige

Oliwer Schultz

Ekologstudent vid Linköpings universitet

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.