Debatt: Less av stress och väntan på sms

Juletiden närmar sig med hisklig fart, men än så länge så står det inte klart. 

Vem som får jobba var och vem som får vara kvar. Vem ska få det där extra passet, vem ska dra det extra lasset, och vem går in och gråter på dasset, under sin rast. 

För det är rätt kasst när de som bara har ofrivilliga deltidsanställningar, timanställningar, inhyrda livegna daglönare, tvingas in extra som drönare. Ekonomerna spår rekord, chefer tvingar anställda jobba på ackord, med en hiskelig fart. Men alltför snart kommer det stå klart att ingen pallar trycket. Men det är ju bara sista rycket, innan hela stycket är över.

Med en ständigt sprängande migrän av all julmusik som enbart söver, hoppas anställda att hela julen ska snabbt gå över

Men så kommer den där ekonomiska stressen, den som gör att en lågavlönad alltid känner sig ledsen, när de ska betala sina räkningar. För i februari så står vi inför vräkningar.

När januari väl slår in, så blir det plockepinn om de extra timmarna. Klumpen i magen håller en vaken om nätterna.

Medan arbetsgivarna gnuggar händerna och borstar tänderna i champagne för förra året bokslut, så ser livet för den livegne mer dystert ut. Kanske räcker lönen till att betala hyran, dock utan el i kontakten. Tänk om det bara stått heltid, eller tillsvidare på anställningskontrakten, 

Denna stress är ett enormt arbetsmiljöproblem som får sjukskrivningar bland unga att skjuta på sin höjd. Men om man frågar en arbetsgivare, så känner den sig väldigt nöjd. De slipper nämligen betala sitt eget kalas för dem som står utanför Las. Människor går sönder, men behandlas som bönder, precis på samma vis som man gjorde förr i tiden. 

Förr stod de livegna med mössan i handen, och då var det en gång om året som man upplevde sådan här stress. 

Men allt det är passé och långt förbi, för arbetsgivare använder sig idag av modern teknologi, för att göra slaveri legalt. Detta lotteri om vem som får passen, vem som får låta bli. 

Man kan bli less på denna stress av att inte få ett sms, men detta är dagens arbetsmarknad. Denna avsaknad av human personalpolitik, som enbart gör en företagare rik, medan den fyller kyrkogården med utbrända anställdas lik ... Den måste förändras. 

Vi går mot hårdare tider, med flera strider, och med simplare mål. Tänk att få lagstiftad heltid, ett schema, och en och annan helg där anställda har tid att säga skål. 

Men medan politiker och fackförbund fortfarande går velande, så får deras medlemmar ständigt vara tillgängliga, och vänta på ett textmeddelande …     

Det är dags att sätta ner foten nu.

God Jul önskar 

André Börvall, före detta klubbordförande på Proffice

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.