Opinion
Debatt: Låt inte fler nekas vård på grund av juridisk status
Dagens ETC.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
29-åriga Ahmad, statslös palestinier från Libanon, nekades akut sjukvård på grund av att han inte hade fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Med grav hjärtsvikt behövde Ahmad en hjärttransplantation. Operationen kräver mycket eftervård, vilket inte vore möjligt att ge någon som utvisas. I väntan på permanent uppehållstillstånd kunde Ahmad inte ens sättas på väntelistan för organdonation.
I augusti rapporterade bland annat DN och Sveriges Radio om hur Ahmad fått avslag på sin ansökan. Med stöd från familj och vänner överklagade Ahmad beslutet, men för ett par veckor sedan meddelade Migrationsverket att Ahmed endast fått tillfälligt uppehållstillstånd. Då var jag på väg att besöka honom på sjukhuset med gemensamma vänner, för att göra en intervju och se om vi kunde ge honom mer stöd i processen. Men Ahmad gick bort kort efter beskedet.
I Sverige finns flera lagar och direktiv om att alla individer har rätt till hälso- och sjukvård. I socialstyrelsen riktlinjer står det att alla landsting är skyldiga att erbjuda papperslösa och asylsökande ”vård som inte kan anstå”. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står det att alla individer har rätt att ”åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa”. Rätten till akut vård stöds också av Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen.
Ahmad väntade i över ett år på att få den vård han behövde för att överleva. Han hamnade i en situation där han blev för sjuk för att kunna överleva transporten i en utvisning, och där han fick vänta för länge på möjligheten till livräddande vård.
Sedan 2016 års nya asyllagstiftning får nästan ingen permanent uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges nya och mer restriktiva migrationspolitik innebär alltså att landstingen inte kan följa socialstyrelsens riktlinjer och rådande lagstiftning. Svensk sjukvård, en av de bästa i världen, nekar människor vård på grund av deras juridiska status.
Det görs skillnad på människor och människor. Under ansökningsprocessen hölls protester utanför migrationsverket – utöver juridiska argument hade Ahmad kunnat få vård med hänsyn till humanitära skäl och barmhärtighetsskäl.
Givetvis vore en lösning att åter ge fler personer permanent uppehållstillstånd, men om Sverige nu ska behålla sina stärkta gränser behöver vi förstå och ta ansvar för konsekvenserna av detta för alla som befinner sig i landet. Landstingen måste se till att Sveriges demokratiska fundament upprätthålls genom att inte inskränka humanitära rättigheter till vård. Fler fall liknande Ahmads har observerats, vilket också har lett till att FN kritiserat Sverige för att diskriminera asylsökande och papperslösa.
Sveriges migrationspolitik innebär alltså inte enbart att flyktingar hålls utanför landets gränser och därmed utsätts för humanitärt lidande. Brotten mot mänskligheten sker även här i det sjukvårdssystem som är ämnat att ge lika vård till alla. Ahmad begravdes intill sin mormor för en vecka sedan. Vi är flera som aldrig kommer att glömma vad som hände honom. Nu får vi inte låta fler dö på grund av sin juridiska status.
