Debatt: Låt er inte luras av Timbros förortsbeskrivning

I onsdags gick jag in på ett fullsatt event på Clarion Post Hotel. Publiken var exklusivt vita övre medelklasspersoner som med iver väntade på att presentationen skulle börja. Ingen från förorten var där. Man kan lugnt säga att jag stack ut. Ett exklusivt jippo för att tala om förorten, fast utan förorten. Väl passande för en Timbro-föreställning. För det var exakt det som boksläppet ”Förorten” av Peter Esaiason var, en föreställning. Detta var det första intrycket men jag var tålmodig och lyssnade klart på presentationen och även på samtalspanelen som följde, även den utan representation från förorten.

Peters presentation började blygt och ödmjukt. Studien hade gjorts genom ”hundratals spårvagns­resor”. Jag kom att minnas att jag också gjort det på min introduktionskurs i antropologi. Jag undrar vilken validerad information man kan få ut av att åka spårvagn. Peter hade också besökt folk i deras hem. En slutsats av Peters studie var att låg tillit mellan människor förklaras av etnisk mångfald. Ni läste rätt. Det är inte fattigdom, sociala klyftor eller högre brottslighet som påverkar tillit mellan människor och till samhälle utan det ligger i blodet. Hur kan Peter påstå att folk inte litar på varandra baserat på etnisk mångfald? Sölvesborg är ett relativt homogent samhälle där censur av konst, förbud mot prideflaggor och förföljelse av tiggare avlöser varandra. Är det inte ett exempel på minskad tillit bland ”svensk-svenskar”?

Peter fortsätter beskriva förort­en. Peter menar att folk i förorten har en utmärkande attityd. Det är ”skärp er”-attityden. Här hade man ju kunnat tänka att ”skärp er” är menat till politiker, samhällsinstitutioner eller till och med till gäng­kriminaliteten som kostat människor livet. Men här har Peter tagit i från tårna om att det är sophanteringen som fått förortsborna att gå i taket. Om soporna kan skötas så är det bra. Jag undrar vem Peter har pratat med och hur han kommit fram till att detta är det största problemet. För det slutar inte här. Peter har kommit fram till att civilsamhället har en väldigt liten roll att spela när det kommer till social trygghet och tillit. Här menar Peter att bostadsbolagen spelar större roll. Detta ger mig en klar bild av syftet med studien. Så här är några tankar kring denna så kallade studie.

Det första är att en förövare saknas i analysen. Det finns utsatta områden, men vem utsätter dem för vad? Jag ställde denna fråga på plats varpå Peter svarade att som en samhällsanalys ”är det en dålig idé att ha en förövare”. Vi kan konstatera att det inte finns någon analys om strukturell diskriminering i denna studie.

Det andra är påståendet att civilsamhället inte spelar stor roll i den sociala tryggheten och tilliten. Jag hävdar tvärtom att det civila samhället spelar en nyckelroll i samhällsutvecklingen. Jag kan nämna flera organisationer med genomslagskraft i den politiska debatten och som är förankrade i förorten. Dessa organisationer förvaltar tilliten av förorten över hela Sverige. Detta är inget nytt utan det är ett historiskt faktum att organisationer, föreningar och nätverk alltid varit bärande för människors trygghet och sociala utveckling.

Presentationen skedde långt från förorten för att inte få mothugg mot alla bisarra påståenden. Hade Peter vågat stå för detta Timbroprojekt om han presenterat samma påståenden i Bergsjöns bibliotek? Det står klart att studien vill vilseleda folk vid makten genom att måla upp en bild av en förort med låg social tillit, där sophantering är i förfall och där endast bostadsbolagen kan lösa problemen. Det är som upplagt för Timbro att föreslå säkerhetsutrustning, privatisering av bostäder och uteslutning av civilsamhället från all form av inflytande.