Debatt: Inte symbolpolitik att ta bort kolet

DN-läsare kunde under förra veckan få intrycket av att nedläggningen av kolkraftverket i Värtahamnen inte kommer att ge några effekter. Det stämmer inte, nedläggningen är bra för Stockholm och för världen, skriver Rikard Warlenius.

Dagens Nyheter uppmärksammade förra veckan (27 och 28/10) att den nya rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus avser att lägga ner kolkraftverket i Värtahamnen. Det är positivt, men den som läser artiklarna kan få intrycket att nedläggningen är en symbolhandling utan egentlig klimatpåverkan. 

Så är det inte: ingen annan åtgärd minskar Stockholms koldioxidutsläpp så mycket. Värtaverket, som samägs av Fortum och Stockholms stad, står för omkring en tredjedel av Stockholms utsläpp. Framtidsplanen, uppdragen med det förra borgerliga styret, var att fortsätta att släppa ut 500 000 ton fossil koldioxid varje år – även efter att det biobränsleeldade kraftvärmeverket KVV8 som nu uppförs tas i drift 2016, och som gör att Stockholm kan klara fjärrvärmen utan fossila bränslen.

Det rödgrönrosa styrets målsättning är däremot att börja minska utsläppen redan från 2016 och fasa ut kolkraften helt till 2020. Det kommer att spara utsläpp på över fem miljoner ton koldioxid. Det är en enorm insats för klimatet som gör Stockholm till ett verkligt klimatföredöme.

Men det finns invändningar. Fortum menar att om verket läggs ned kommer el i stället att produceras i kolkraftverk utomlands med ÄNNU högre utsläpp. 

Det är ett teoretiskt resonemang som bygger på lösa antaganden. Exempelvis kan Fortums extra el lika gärna leda till att gaskraftverk – med betydligt bättre miljöegenskaper än Värtaverket – stängs, eftersom kol nu är billigare än gas. Eller så stängs ingenting utan marknaden anpassar sig till det ökade utbudet genom en prissänkning. I så fall bidrar Fortum till sänkta elpriser och höjda utsläpp. Eller så beslutar sig EU att göra det enda rimliga – att fasa ut kolkraften. Bra då att Stockholm gick före.

I en andra DN-artikel lyfts EU:s utsläppshandel upp som ett hinder. Experten Magnus Nilsson menar att en nedläggning av Värtaverket är bra för Stockholm men utan effekt för världen. Utsläppen i hela EU:s energisektor bestäms nämligen av hur många utsläppsrätter EU utfärdar. Stängs Värtaverket innebär det bara att utsläppsrätterna används någon annanstans.

Det är ett tänkbart scenario, men inte alls säkert. Hur EU:s utsläppshandel ser ut på 2020-talet vet vi föga, det finns bara inriktningsbeslut fattade. Kanske finns utsläppshandeln inte ens kvar – den dras med allvarliga problem och är starkt ifrågasatt. Dessutom är systemet känsligt för politiska påtryckningar. Om utsläppsreduktioner är betydelselösa är det obegripligt varför så stora satsningar på förnybar energi görs i EU: Spaniens solcellsutbyggnad, Danmarks vindkraftsparker, Tysklands hela Energiewende, Storbritanniens koldioxidbudget och så vidare.

I själva verket sätter investeringar ett politiskt tryck på EU att minska utsläppsbubblan. Annars faller priserna på utsläppsrätter och systemet förlorar legitimitet. Teorin stämmer därför inte med den politiska praktiken. Det är viktigt att gå före. Av moraliska skäl, för att inte ge efter för hopplösheten. Men också högst konkret. Att lägga ner Värtaverket är bra för Stockholm – och bra för världen.