Debatt. .

2019-10-28 04:00
Investeringar i den svenska landsbygden, som leverantör av hela samhällets förnödenheter, är en förutsättning för hela vårt lands långsiktiga och hållbara överlevnad, skriver debattörerna.  Foto: TT
Investeringar i den svenska landsbygden, som leverantör av hela samhällets förnödenheter, är en förutsättning för hela vårt lands långsiktiga och hållbara överlevnad, skriver debattörerna. 
Puffetikett
Dagens ETC

Hur mycket får staden kosta?

Landsbygden levererar el till storstäderna. Landsbygden utbildar städernas framtida arbetskraft. Ändå framställs landsbygden som en kostnad. Flera debattörer efterlyser att media, och framför allt public service, vänder på perspektiven och frågar hur mycket urbaniseringen får kosta.

I public service-medias uppdrag ingår att objektivt, från olika infallsvinklar och ståndpunkter skildra samhällsutvecklingen och politiken.

Frågan om landsbygdens utveckling (eller avveckling) har under lång tid varit satt på undantag. För att under senare tid ha lyfts till ett ämne på den politiska och mediala dagordningen. Det är viktigt och bra. Det hedrar också SVT att i partiledardebatten den 13/10 ha lyft frågan som ett av ämnena att debattera. Inte desto mindre vänder vi oss starkt emot hur frågan om landsbygden presenteras. Landsbygden förutsätts vara samhällets sorgebarn och ett problem som behöver lösas. Vilket styr debatten i en förutbestämd riktning.

Som ett mantra, även i parti­ledardebatten den 13/10, ställer man politikerna till svars för frågan: ”vad får landsbygdens överlevnad kosta?”

Oss veterligt har man aldrig någonsin ställt frågan till våra politiker: ”vad får fortsatt urbanisering kosta?”

Urbaniseringen är till stor del ett resultat av olika beslut, fattade på olika nivåer i samhället, och därför är det rimligt att ställa frågor om finansiering, konsekvens och mål. Den urbana normen är möjligen rådande men här behöver inte minst public service lyfta blicken och ge en mer nyanserad och verklighetsförankrad bild av landsbygdens förutsättningar, utmaningar och betydelse för utvecklingen av ett hållbart land.

Vi vill lyfta några exempel på varför den frågan är relevant och nödvändig.

Våra städer, företrädesvis i södra Sverige, förutspås få ett stort ökat behov av energi i form av elkraft. Den elkraften förutsätts levereras från den glest befolkade landsbygden, främst i norra Sverige. För att säkerställa kapacitet i elnätet för distributionen kommer miljardinvesteringar i utbyggt elnät att behövas. En stor del av dessa investeringar kommer att finansieras genom höjda elnätskostnader, främst för dem som befinner sig i de delar av landet där elektriciteten produceras, och därmed inte har minsta nytta av höjd nätkapacitet. Behovet av höjd elnätskapacitet handlar alltså om att förse storstadsregionerna med nödvändig energi, utan att relatera kostnaden till städernas växande behov. Varför ställs aldrig några frågor om den logiken?

Ett annat exempel är våra skolor. Landsbygdens barn får sin utbildning på sina hemkommuners bekostnad. Deras vidare framtid förutsätts finnas i de växande städerna. Varför ställer man aldrig frågor om varför landsbygden självklart förväntas finansiera städernas växande arbetskraftsbehov?

Ytterligare ett exempel är bilden av att det är i våra städer som entreprenörskap och innovation skapas. Varför tar man inte reda på fakta, som visar att i en stor del av landsbygdskommunerna är företagandet, mätt som antal företag per capita, betydligt större än i våra städer? Det är hos landsbygdens entreprenörer landets välstånd skapas. Men det är i städerna det satsas. Varför undersöker inte public service varför man väljer en sådan prioritering?

Förutom ovanstående exempel på snedvriden faktagranskning och verklighetsbild, vänder vi oss mot den allmänna bilden man visar upp, av att städer är modernitet och framtid, landsbygd är förstockning och isolationism.

Att det skulle ligga i public service uppdrag att bekräfta den urbana normen, genom att lyfta sådant som stöder den, och undanhålla sådant som talar emot den, ifrågasätter vi starkt och kräver en objektiv och icke värdeladdad granskning.

Vi efterlyser att frågan ställs; vad fortsatt urbanisering får kosta samhället. Vi menar att den kostnaden vida överstiger dess samhällsnytta. Medan investeringar i den svenska landsbygden, som leverantör av hela samhällets förnödenheter, är en förutsättning för hela vårt lands långsiktiga och hållbara överlevnad.

Det borde ligga i det objektiva uppdraget att skildra den sidan av samhällsutvecklingen, och att åtminstone problematisera bilden av fortsatt urbanisering som en oemotståndlig kraft att bejaka, och anpassa sig till.

Efter att detta skrivits har programmet ”Svenska Nyheter” sänts den 18/10, där det vi efterlyser i det ovanstående lyftes fram. Nu återstår bara att samma nyansering görs i ”seriösa” program, och inte enbart förvisas till humorns område.

Stad och Land, Hand i Hand. Ingendera klarar sig utan den andra.

////

Olle Göransson

VD Torfolk Gård

Boo Westlund

1:e vice ordförande kommunstyrelsen Hagfors kommun

Katarina Östholm

Kulturredaktör Mittmedia

Inez Abrahamzon

Inlandsupproret. Fd ordförande Hela Sverige ska leva samt Hela Norden ska leva. 

Marica Möller

Torfolk&Vänner

Johanna Rickan

Samhällsanalytiker SBK Värmland AB

Stefan Hellstrand

Tekn Dr och hållbarhetsforskare med fokus på relationen stad och land

Malin Ackerman

Opinionsbildare Inlandskraft Consulting

Daniel Nordholm

Planeringsarkitekt FPR/MSA SBK Värmland

Leif Tyrén

Verksamhetsledare Coompanion Värmland

Hela Sverige ska leva/Värmland

Cissi Leibring

Företagare i Forshaga

Mikael Gabrielsson

Blå Björk Samspel

Mathias Lindquist

Kommunstyrelsens ordförande Munkfors kommun

Brage Sundberg

Kommunfullmäktigeledamot Åsele kommun

Anna Tyrén

Rådgivningsansvarig Coompanion Värmland

Magnus Johansson

vice ordf. kommunstyrelsen Vilhelmina

Peter Franke

Politisk redaktör Värmlands Folkblad

Ingrid Berg

Medskaparna

Nikolas Berg

Medskaparna

David Bennett

Ordförande Omställningsnätverket

Maria Engelbrektsson

Byaliv.se