Debatt: Häxjakten på nikotin slår mot utsatta elever

Det kan tyckas väldigt enkelt att bara förbjuda någonting så att det försvinner i en puff av auktoritär rök. Tyvärr fungerar det inte så, inte ens för ungdomar som använder nikotin. Även om Non Smoking Generation (NSG) verkar tro det.

Frågan som NSG, och andra organisationer som delar deras ­värderingar, aldrig tar på allvar är den om varför ungdomar (men även vuxna) använder nikotin­produkter? Varför röker ungdomar från hem med sämre levnads­förhållanden betydligt mer än unga i Askim? Finns det anledning till att unga personer med psykisk ohälsa använder mer nikotin än genomsnittet? Och varför är det inte ovanligt att 16-åring med adhd-diagnos lätt bränner 20 cigaretter om dagen?

Jag har i över fem år stått bakom kassan i en vejpshop. De ungdomar jag träffar är redan rökare. De är 18 när de kommer in i butiken, men började röka när de var 14-15. För NSG är de nyttig statistik för att få pengar till sin verksamhet. Men de har alla egna berättelser och en egen historia. För många har nikotin (i form av rökning) blivit en viktig, om än oönskad, del av livet.

Jag kan bara tänka mig hur de kände när NSG (eller någon annan statligt stödd organisation) stod i klassrummet och gafflade om nikotin och hjärnskador. De vill också sluta röka, men är ofta mer oroliga för nikotinet än för röken. De tvekar därför att använda nikotin för att sluta röka och har misslyckats lika ofta som vuxna med samma inställning. Är det så vi vill ha det?

Att påstå att nikotin leder till hjärnskador och kognitions­svårigheter är ett praktexempel på direkt vilseledande information. Påståendet bygger på kontroversiella djurförsök som hittills inte går att bekräfta, varken via epidemiologiska eller kliniska studier. Det är snarast en myt som passar den förbudsmentalitet som präglar NSG:s dogmatiska dröm om det nikotinfria samhället.

Det är ett dessutom ett väldigt förnedrande påstående, lika ovetenskapligt som det är diskriminerande. I förlängningen sprider NSG frön för mobbning och utanförskap – i synnerhet bland unga.

Nej, nikotinister är inte hjärnskadade. De flesta använder nikotin för att det ger dem en fördel av något slag. Det må vara lugnande, koncentrationshöjande eller bara ett effektivt socialt verktyg. Det kan också vara en njutning, en paus i tillvaron antingen från skolan eller från arbetet. Nikotinets roll för en person som lider av psykisk ohälsa är komplicerat, men inte outforskat; det handlar ofta om självmedicinering. Nikotin har lugnande effekt och kan göra vardagen lättare för den som har koncentrationssvårigheter, om än tillfälligt. Om vi inte förstår det så kommer allehanda förbud, oavsett det handlar om smaksättningar eller regler i skolan, att slå helt fel.

Nikotin i sig är för all del inte riskfritt att använda. Vi har en åldersgräns för nikotin av en anledning. Det är ett gift, även om doserna i tobak och e-vätska är relativt låga. Men det hindrar inte ungdomar från att testa och för en del blir det livsavgörande. Problemet är att just cigaretter är direkt dödliga produkter och att regelbunden rökning förkortar livet för varannan användare. Cigaretter levererar nikotin otroligt effektivt, men produkter som e-cigaretter, nikotinpåsar eller snus har, till skillnad från nikotinläkemedel, visat sig fungera som fullgoda substitut. De blir alternativ som kan förlänga livet för den som inte kan, eller vill, sluta använda nikotin. Detta gäller även 16-åringar som röker ett paket om dagen.

Unga, som vet hur man tolkar information på internet, förstår förhoppningsvis skillnaden mellan ett dödligt beroende och en mindre skadlig vana, oavsett vad NSG säger. Men det är ingenting vi kan räkna med. Vuxensamhället borde ett ansvar att tillhandahålla korrekt information om risker och skadeverkningar av rökning kontra till nikotin i sig. Det gör vi inte idag. Mycket tack vare organisationer som NSG, som hellre använder myter och skrämseltaktik för att driva frågan.

Att kategoriskt fördöma och avnormalisera nikotinister, unga som gamla, är i förlängningen direkt skadligt. Det är rimligt att skolan ska vara drogfri, men vi har som sagt en omfattande 18-årsgräns för nikotinprodukter och ett lika omfattande rökförbud. Samtidigt röker 20 procent av våra gymnasieungdomar. Det är det vi behöver komma åt, inte ett nikotinanvändande som bevislig­en inte leder till döden. Att jaga vejpare och snusare med förbud leder sannolikt bara till en fientlig skolmiljö, en sanktionerad häxjakt som riskerar att driva vissa socialt utsatta elever längre bort från en vettig utbildning. Kvar finns välartade barn som tror att deras snusande vänner har obotliga hjärnskador. Och 16-åringen som röker ett paket om dagen hänvisas, med NSG goda minne, till nikotinläkemedel som hen sannolikt inte kommer att använda.

Om det är en sån skolmiljö NSG vill skapa för våra barn, så kan de göra gemensam sak med vissa extremister på högerkanten som vill göra det straffbart att röka i närheten av en skola. Sätt nikotinisterna på ungdomshem. Puff! Problemet borta. Eller?

Jag hoppas våra politiker förstår att det inte är så enkelt. Och att de tar sig tid att sätta sig in i vad som händer bakom statistiken. Och att de inser att förbud hit och dit får oavsiktliga konsekvenser.