Debatt: Grönt systemskifte – som är klassmedvetet

Det som står i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är inga nyheter. Klimatforskare har larmat i årtionden om hur den globala medeltemperaturen höjs i allt snabbare takt och hur det kommer leda till extremväder, höjda havsnivåer och hotade ekosystem. Vi har också länge vetat att det är mänsklig aktivitet som i första hand driver klimatkrisen, samtidigt som vi äter upp vår klimatbudget i rask takt.

Vi kan nå en 1,5 graders höjning av den globala medeltemperaturen redan om ungefär tio år. Det går inte att ändra lite i marginalen om vi ska klara klimatkrisen. S-studenter vill se ett klassmedvetet grönt systemskifte nu.

Kraftiga åtgärder måste införas omgående och klimatomställningen måste samtidigt präglas av rättvisa. Hälften av alla koldioxidutsläpp orsakas av de rikaste tio procent på jorden. De som orsakar majoriteten av utsläppen och som dessutom har resurserna måste också bära huvuddelen av ansvaret. Det innebär att Sveriges mål om nettonollutsläpp till 2045 inte är tillräckligt ambitiöst. Ska vi göra vår beskärda del så måste vi nå nettonollutsläpp till 2035, menar vissa forskare. Ska omställningen vara rättvis bör vi dessutom öka biståndsbudgeten för att ytterligare bidra till hållbar utveckling globalt samt stödja de länder som drabbas värst av de extremväder som klimatkrisen orsakar.

Klimatkrisen är ett strukturellt problem som kräver strukturella lösningar. Den stora majoriteten av de klimatskadliga subventionerna måste avvecklas och det inkluderar reseavdraget för storstadsregioner och ett väsentligt minskat stöd till flygsektorn. Samtidigt måste reduktionsplikten på flygbränsle öka i snabbare takt och en progressiv flygskatt införas så att de som reser mest också betalar mer.

Det är också nödvändigt att införa en köttskatt då mejeri- och köttproduktionen står för över hälften av de utsläpp som jordbrukssektorn ger upphov till, som är 14 procent av de totala utsläppen i Sverige.

Det som är klimatskadligt måste beskattas hårdare. En grön skatteväxling som är fullständigt rimlig och nödvändig.

Det är också nödvändigt att anpassa det ekonomiska ramverket utifrån det stora investeringsbehovet. Överskottsmålet har spelat ut sin roll och behöver slopas för att skapa utrymme för de investeringar som krävs för bland annat energieffektivisering, utbyggnad av elnätet och grön energi.

Högern tycker om att vurma för kärnkraften men den är dyr och tar tid att bygga ut. Och nej, kärnkraften är inte miljövänlig heller. Framtiden finns i förnybar energi, såsom vindkraften, inte minst den havsbaserade.

Det gröna systemskiftet måste även vara socialt hållbart. Den gröna omställning som vårt samhälle måste göra för att klara klimat­krisen får inte innebära att klyftor mellan socioekonomiska grupper eller mellan stad och land vidgas. De som påverkas måste få stöd och trygghet i sin omställning, infrastruktur, jobb och service måste säkerställas på landsbygden.

Rapporten från FN:s klimatpanel IPCC redogjorde inte för några nyheter. Frågan är inte om klimatkrisen är på riktigt utan vad vi ska göra åt den. Det är hög tid för krisinsikt och ett grönt systemskifte.