Genomlys kapitalismen!

Vid läsningen av Sven-Eric Liedmans Karl Marx – en biografi, Albert Bonniers förlag, kom minnen från min första kontakt med Kapitalet. Inför studieträffen, som leddes av min österrikiske vän en sommar under tidigt 1970-tal, hade jag kämpat mig igenom Marx’ huvudverk. Timmarna innan studiemötet simmade vi tillsammans i sjön strax utanför Julita gård och upplevde vattnets skiftande smaksensationer innan vi förstod att vid den norra stranden av sjön låg ett pappersbruk, som inte tog någon större hänsyn till vad som släpptes ut. Framför honom låg nu två exemplar av Kapitalet, en hammare och en spik. Han lyfte upp den ena av böckerna – ”Många av de som kallar sig marxist-leninister tror att detta är en spik (…och så höll han upp boken mot ladugårdsväggen, tog hammaren och slog in spiken i boken), men nu är det ingen spik utan en skruv!

Kapitalet är ingen bibel, där man hittar sanningen utan en arbetsmetod, där man vrider och vänder för att kunna belysa kapitalismens inre kärna.”Det är denna anda som också präglar Liedmans omfattande genomgång av Marx texter och politiska hållning. Karl Marx – en biografi är i första hand ingen biografi i traditionell mening, även om den innehåller personliga omständigheter som belyser viktiga skeenden som påverkat Marx i hans skrivande och förhållningssätt.

Vad Liedman gör är en genomgång av Marx tänkande, ofta i relation till andra biografier om honom och på så sätt skärps och kontrasteras skilda uppfattningar om Marx. Liedmans omfattande idéhistoriska bredd placerar Marx i hans historiska kontexter. Marx skilda politiska och vetenskapliga texter kan då förstås i sina specifika omständigheter. Liedmans källförankring är imponerande, när man ser hur Marx brevväxlingar vidgar bilden av hans tankevärld. Närläsningen, som Liedman utför, ger också starka argument för hans egen hållning gentemot andra Marx-biografers synpunkter. Liedman är en pedagog och stilist som kan göra svårhanterliga områden, såsom Hegels tankar, just hanterliga.

När jag i början av 2000-talet skulle undervisa mina studenter om konservatismens, liberalismens och marxismens ursprung och etablering i den idéhistoriska grundkursen läste jag om Kapitalet och upplevde då dess breda innehåll på ett annat sätt än vid den tidigare läsningen. Liedman bidrar här till att förnya och revidera delar av min egen tidigare uppfattning om 1800-talstänkaren Marx, även om det mesta är bekant för mig sedan tidigare får jag en känsla av ny upplevelse på grund av den omfattande bredden och specifika fördjupningen.

I de avslutande delarna av Liedmans bok vänder han sin kritik mot den dogmatism, som i första hand präglat den sovjetiska och östeuropeiska traditionen, men även mot den socialdemokratiska i form av Karl Kautskys schematiska systemuppfattningar av det marxistiska. Det finns stort fog att upprepa det Marx själv uttalade, när han uppfattade att hans efterföljares tolkningar ej var i närheten av hans egen förståelse av samhällsutvecklingen. – Je ne suis pas un marxiste!

Jag undrar idag hur de unga generationerna uppfattar Marx strävan att göra kapitalismen genomskinlig. Förhoppningsvis kan hans texter åter bidra till att fördjupa förståelsen av en kapitalistisk värld som ständigt upprepar sina kriser. Liedman visar i sin bok hur Marx tänkande i grunden är en teori om det kapitalistiska systemet, om kapitalismens egendomsförhållanden och arbetsfördelning. Hur kapitalismen påverkar sociala förhållanden, kultur och politik är något som även idag har stort värde i analysen av vår egen tid och bidrar till möjligheten att förändra det nuvarande samhällssystemet. Marx tänkande kan vara en av pusselbitarna i den berättigade samhällskritiken tillsammans med tankar som Marx 1800-talsuppfattningar inte omfattade såsom ekologi, feminism och postkolonialism. De systemkritiska teorierna och deras kunskap präglas av pluralism. Låt oss ta till vara på dessa och åter lyfta fram Marx tankar så att förändringspotentialen blir än starkare. Marxismen kan idag spela en central ideologisk roll för att rättfärdiga det politiska motståndet mot det kapitalistiska systemet och dess negativa konsekvenser för världens fattiga och marginaliserade. Men marxismen är inte längre ensam, såsom Marx var i stor utsträckning under 1800-talet, utan idag finns det andra systemkritiska verklighetstolkningar som kan samverka för ett rättvisare samhälle än vad kapitalismen förmår utgöra.